Biodling på takpark i Oslo

Hur kan vi applicera cirkulärt byggande i praktiken?

Reflektioner av Maryam Sepher från Tyréns Arkitekturakademi.

Det är en förmån att få arbeta med en rad komplexa projekt som alla på något sätt relaterar till hållbar utveckling. Det är även kul att få möjligheten att kliva ut ur den vanliga arbetsmiljön och inspireras av hur andra städer hanterar de utmaningar som vi alla står inför. Nyligen deltog jag i en studieresa till Oslo, som en del av Arkitekturakademins tredje år.

Återanvändning av byggmaterial

Vårt första stopp var Ombygg, ett cirkulärt resurscenter och byggvaruhus som specialiserar sig på återanvändning av byggmaterial. Det som slog mig direkt var hur mycket användbart material som vanligtvis går till spillo. Besöket fick mig att reflektera över hur vi kan tänka om kring stadsplaneringsprocesser för att integrera återbruk som en grundläggande del från start.

Det är tydligt att vi måste skapa mer flexibla detaljplaner som inkluderar möjligheten till återbruk av byggmaterial och ta höjd för osäkerheter kring materialtillgång. Ombygg är ett inspirerande exempel på att vi måste återgå till tankesättet där återanvändning ses som en självklarhet, vilket är något som ofta har försummats i dagens samhälle.

Stadsutveckling genom samverkan

En annan höjdpunkt under resan var vårt besök på Bylab Oslo Hovinbyen, en plattform för innovation inom hållbar stadsutveckling. Där testas nya idéer för att skapa en framtidssäkrad stadsdel med fokus på cirkulär ekonomi och social integration. Till skillnad från den traditionella modellen, där sådana initiativ vanligtvis drivs endast av kommunen, är detta uppbyggt som en förening med både privata och offentliga aktörer involverade. Det understryker hur viktigt det är även för mindre stadsdelar att ha ett starkt inflytande på stadsutvecklingen.

Som planarkitekt ser jag en tydlig koppling till mitt arbete. Många stadsdelar i svenska städer står inför liknande utmaningar, där tidigare industriområden och äldre infrastruktur behöver omvandlas till levande och socialt hållbara stadsdelar. Det handlar inte bara om att bygga nya strukturer, utan om att säkerställa att alla medborgare känner sig inkluderade och har lika möjligheter till utbildning, fritid och rekreation. Bylab visar tydligt hur avgörande det är att inkludera alla typer av aktörer i denna process för att skapa verkligt inkluderande och dynamiska stadsdelar.

Trädgårdar på taken

Att stå i Økern Portals takpark, mitt bland växter och blommor åtta våningar upp, är som att kliva in i en annan värld. Det är inspirerande att se hur gröna tak kan bidra till biologisk mångfald och dagvattenhantering. Samtidigt är det en sorglig påminnelse om att våra stadsmiljöer tar så mycket plats att vi måste skapa trädgårdar på taken.

Gröna tak är en nödvändighet i en allt tätare stadsbild. Utmaningen ligger i att skapa miljöer som klarar de tunga jordlasterna och ger förutsättningar för växter och insekter att frodas. Norge ligger steget före, och frågan är om vi i Sverige kan ta efter deras exempel.

Från skräp till kunskap

Løa, en flytande paviljong gjord av återvunna material, är ett projekt som imponerade stort på mig. Studenter från Oslo School of Architecture and Design har utformat och byggt den med plast från havet, i samarbete med Nordic Ocean Watch, en nordisk miljöorganisation som arbetar för att skydda havsmiljön. Løa fungerar nu som en mini-hubb för forskning om plastföroreningar, och erbjuder dessutom skolbarn utbildning om denna viktiga miljöfråga. Vi fick till och med själva möjlighet att samla och sortera skräp – inte det mest behagliga arbetet, men otroligt lärorikt.

Løa är ett bevis på hur innovativ design kan bidra till att öka medvetenheten om miljöfrågor, och en påminnelse om hur små initiativ kan ha stor påverkan.

Cirkulär renovering istället för rivning

Ytterligare höjdpunkter under resan var besöken vid SKUR38 och Kristian Augusts Gata 13, två byggnader som undkom rivning och nu har renoverats med ett starkt fokus på återbruk.

SKUR38, som tidigare var ett gammalt hamnskjul och nu fungerar som Oslo hamns kontor, imponerade med sin stilfulla renovering, trevliga utemiljö och fantastisk utsikt över Oslofjorden. Det är svårt att tro att byggnaden en gång var rivningshotad. I stället valde man att satsa på en hållbar och cirkulär renovering där material från både detta och andra projekt återanvändes. Resultatet? Ett levande bevis på att kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan räddas och återupplivas på ett cirkulärt sätt.

Kristian Augusts Gata 13 är ett annat exempel på en byggnad som var hotad av rivning men som nu har renoverats med fokus på återbruk och återanvändning. Det som särskilt fångade min uppmärksamhet var den kreativa användningen av återvunnet material, och hur man gjort historien om dessa material till en del av designen. Runt om i byggnaden placerades små brickor med QR-koder, och vid skanning kunde man få information om ursprunget för de olika byggnadsdelarna.

Båda projekten är tydliga exempel på det enorma engagemang, uthållighet och mod som krävs för att lyckas vända den destruktiva trenden av överkonsumtion inom byggbranschen och etablera cirkulärt byggande som en självklarhet.

Mot en cirkulär framtid

Resan till Oslo har gett mig ovärderliga insikter om hur cirkulärt byggande kan förverkligas i praktiken. Jag är nu ännu mer säker på att detta är vägen framåt och ser fram emot att tillämpa det i framtida projekt. Med mod, engagemang och vilja att utmana traditionella metoder kan vi motverka överkonsumtion och skapa en framtidssäker hållbar byggd miljö. Oslo visar att det är fullt möjligt.

Skribent: Maryam Sepher, planarkitekt på Tyréns

 

Arkitekturakademin

Om Arkitekturakademin

  • Arkitekterna utbildas i processledning för cirkulära samhällen
  • Utbildningen är finansierad av Sven Tyréns Stiftelse
  • 45-60 arkitekter utbildas under tre år
  • Rektor för utbildningen är Linda Tholence och bitr. rektor är Christian Rydberg, arkitekter på Tyréns.

 Läs mer