Så mycket kostar det att parkera i Sveriges städer. Hur står det till med parkeringspolitiken?

Vad det kostar att parkera påverkar både hur många som kör bil in till staden och hur många som äger bil. Det är till och med ett av de viktigaste styrmedlen vi kan ta till för att öka det hållbara resandet. Jag har därför tittat på vad det kostar att parkera i Sverige 35 största städer. Är det logiskt och rättvist? Knappast!

I de flesta städer finns det tre kostnader att fundera kring: För det första vad det kostar att ha sin bil på ”hemmaparkeringen”, för det andra vad det kostar för inpendlare som vill parkera i staden under vardagar och slutligen vad det kostar att parkera på kvällar och helger.

Det kan så här inledningsvis också vara bra att nämna att det när det kommer till parkering finns skillnader mellan gatumark och kvartersmark, vilket påverkar hur det går till när kommunen sätter avgiftsnivån eller om ens parkeringsavgift får användas. Detta inlägg handlar om all parkering, på gata såväl som på kvartersmark som kommunen eller kommunala bolag äger och sätter priset på. Men också om nybyggande där kommunen kräver att privata aktörer ska ordna parkering. Om den kommunala parkeringspolitiken helt enkelt.

Bilägarsubventionen

Jag har tidigare skrivit om hur tokigt det är när dina grannar måste betala för att du ska få parkera rabatterat och hur det skapar dyrare boende och för många parkeringsplatser. Så det ska jag inte gå in på igen. Vi slänger oss rakt in i lite siffror istället som jag tog fram innan sommaren.

Det jag vill visa först är boendeparkeringskostnaderna. Vad det är förklaras exempelvis  så här av Malmö stad. Även om du inte bor i ett område som omfattas av boendeparkering påverkar avgiftsnivån all annan parkering. Sätts priset för lågt sabbar det effektivt möjligheterna att sälja parkeringsplatser kommersiellt. Sätts den däremot för högt eller om boendeparkering avskaffas så blir det dyrare att äga bil i stadskärnan och jakten på privata parkeringsplatser blir mer intensiv.

Den ungefärliga månadskostnaden för boendeparkering. Ofta beror det på var i staden man vill boendeparkera, men detta är den största ganska centrala zonen. Med reservation för att priser ändrats eller att jag inte har förstått hur de tänker.

Som vi ser är de tre största kommunerna dyrare än de andra. Men sen ligger månadskostnaden omkring 400 kr per månaden. I vissa fall lägre. I alla kommuner blir det därför omöjligt att bygga parkeringshus eller parkering under mark och tro att de ska gå runt utan subventioner. Ska marknaden för mobilitetstjänster, inte minst bilpooler, kunna stå på egna ben är kostnaden för hemmaparkeringen avgörande och allt pekar på att priset generellt sett ligger för lågt i de flesta stadsdelar i Sveriges städer sett till markpriset, anläggningskostnaden för parkering eller till alternativkostnaden. Det är varken bra för städerna eller för dess invånare.

Köra bil in till stan-avgiften

Kostnaden för kortidsparkering fungerar ungefär som en trängselavgift. Parkeringsavgiften är ett mycket effektivt styrmedel som gör att fler väljer att åka kollektivtrafik eller att gå och cykla till in till stan. Många andra åtgärder bleknar i jämförelse.

Och hur ser det ut med dessa kostnader? Jodå, de är betydligt högre. Ungefär tio gånger dyrare per dygn till och med. Men att göra en jämförelse mellan städer är inte helt lätt eftersom Sveriges städer har lite olika upplägg och tider. Vissa kommuner har också märkliga månads- eller dygnsrabatter som motverkar avgifternas syfte. Att hitta jämförbara zoner är inte heller helt enkelt. Jag har gjort ett försök i alla fall, men var med på att det kan vara lite svajigt. Jag tror att huvuddragen framgår ändå.

Timkostnaden för att parkera hyfsat centralt i staden. Med reservation för att det kan vara fel eller missförstånd.

I de större städernas ganska centrala zoner kostar det ungefär 15-25 kr i timmen att parkera sin bil. Sen finns det inte sällan ännu dyrare zoner mer centralt. Ett stort gäng städer har 10 kr per timme och ytterligare några har 5 kr per timme. Vissa tar inte betalt alls för att parkera på gatumark i sin huvudort.

Priset på gatumarksparkering sätts lite på känsla efter politiska avväganden och får bara sättas utifrån ”trafikens ordnande”, inte för att få in intäkter eller för att prisnivån är på en visst sätt i kringområdet. Men är 15-25 kr per timme mycket eller lite? Jo, det är väl lite av en preferensfråga. I den vanliga världen beror ett pris på relationen mellan utbud och efterfrågan och spontant förefaller det som att priset i många städer är så högt dagtid att det ofta finns lediga parkeringsplatser för den som är på jakt efter en sådan, vilket i en marknadsekonomi indikerar någon sorts balans alternativt för högt pris. Men som sagt, prisnivån på gatan har ju inte med marknadsvärdet att göra utan är satt för trafikens ordnande så att staden inte tjockar igen av alla inpendlare och för att söktrafiken ska minska. På kvartersmark kan vilket pris som helst sättas.

Det finns uppenbarligen en stor enighet i att det ska vara dyrare för dem som kommer utifrån och som vill parkera sin bil än vad det ska vara för de som bor i staden. Det är inte heller så konstigt sett till det där med trafikens ordnande: att minska inpendlingen med bil alltså.

Nattenrabatten

Nu går vi in på den tredje parkeringskostnaden. I de flesta städer är det gratis eller nästan gratis att ställa sin bil på kommunal mark på kvällar, helger och på natten.

Timkostnaden för att parkera på kvällar och helger på kommunala parkeringsplatser.

Gratis på natten är lite märkligt. Om nattanvändningen är den dimensionerande användningen, vilket det är i centrala bostadsområden, så bör det inte vara gratis att parkera för då blir det ju svårt att hitta parkering och det blir dålig stämning. Gratis nattparkering gör det också svårt att få upp beläggningen på kvartersmark, vilket inte minst drabbar den stackare som tvingats bygga parkering enligt krav i parkeringsnormen och sen inte kan hyra ut platserna eftersom det ju är gratis parkering runtomkring just vid de tider när i synnerhet hemmaparkerare behöver parkera. Dessutom, om kommunen av något skäl vill gynna de egna invånarnas bilägande, så gör de ju det ändå genom rabatten som boendeparkeringen är (om man bor i den centrala gamla stan vill säga).

En väg fram

Avslutningsvis: Jag tycker att den som parkerar ska betala hela kostnaden för parkeringen, att det inte ska byggas fler parkeringsplatser än vad som egentligen behövs och att städer mer och mer ska utformas bort från bilen och bilägandet som norm.

För att gå däråt tror inte att vi ska fortsätta med gammal parkeringspolitik. Det går att få fram beläggningsdata i realtid på parkering och det går att göra prissättningen betydligt mer dynamisk för att bättre styra och optimera och för att slippa lägga till nya parkeringsplatser i områden där befintliga parkeringsplatser är underutnyttjade. Det blir mer logiskt och mer rättvist. Det som saknas är bara en kommun som är peppad på att ta tag i ett av trafikens viktigaste styrmedel på riktigt. För så här kan det inte fortsätta till tidens slut.