Hyllning till sopsorterarna

På listan över de söktermer som började med ”Hur man…?” och som ökat mest på google under 2013, slår sig ”Hur man sopsorterar?” in på tredje plats, efter ”Hur man flugfiskar?” och ”Hur man buktalar?”. Förutom den för avfallsbloggen något perifera frågan varför så många är intresserade av buktaleri, så undrar jag om detta indikerar en stor ökning av källsorteringen under 2013? Jag väntar med spänning  på statistiken från Naturvårdsverket. I dagsläget (eller snarare 2011) uppfylldes målen för glas, tidningar och pantburkar, men inte för plastförpackningar, pet-flaskor för drycker och metallförpackningar för annat än drycker (det finns fler fraktioner, om ni kollar länken ovan).

Som avfallsnördar så hamnar jag och mina kollegor ganska ofta i diskussioner av typen hur sorterar men en plastpump till en hudlotionsflaska som har en metallfjäder i sig och ska den lilla påsklämman som är gjord av metall och plast och sitter på många brödpåsar sorteras som metall eller plast? Rätt svar för båda är ”som det material som är viktmässigt dominerande”. Detta är kanske lite överkurs för medelsorteraren, men faktum är att alla vi som sopsorterar bidrar till att minska miljöpåverkan, även de som sopsorterar ”lite grand”. Och alla som gör det ska ha cred.

Och då blir jag lite glad när jag får mail från gamla kompisar från 15 år sedan som undrar vad de ska använda för argument för att övertyga fastighetsägaren om att de ska förbättra sorteringsmöjlighetrna i soprummet, och andra som undrar om det är bättre att kompostera hemma eller sortera ut matavfallet för biogasproduktion. Det finns helt enkelt många som bryr sig!

I Sverige använder vi 300 miljoner värmeljus varje år. Om vi skulle återvinna alla behållare sparar vi 1 000 ton koldioxid.
I Sverige använder vi 300 miljoner värmeljus varje år. Om vi skulle återvinna alla behållare sparar vi 1 000 ton koldioxid.

Mitt råd till de som tillhör kategorin,  ”man borde ju men…” är: Sortera åtminstone ut metallen. Det är den fraktion som man generellt tjänar mest miljö på att sortera ut (t.ex. sparar man 95 procent energi om man använder återvunnen aluminium jämfört med om man använder nytt material) och aluminiumet ställer till det i värmeverken (i varje fall var det så förr, är inte helt inläst på den senaste forskningen om beläggningar). För de flesta hushåll blir det dessutom ganska lite metallavfall, så det tar liten plats under diskbänken och är lätt att ta med sig till återvinningsstationen. Men ett tips till er lite mer avfallsnördiga – glöm inte att pilla loss den lilla metallbiten i botten på värmeljusbehållarna, så att materialen (som är av olika metall) separeras i den vidare processen ;-).

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg