Use less stuff! Halvera stommens klimatpåverkan
Att vi står mitt i en klimatkris borde inte ha gått någon förbi även om det finns aktörer med tvivelaktiga produkter eller käpphästar som tonar ner allvaret. Jag väljer att se det som att det är dags att agera nu och inte vänta. Den negativa utvecklingen har gått väl långt redan. Det kan samtidigt kännas lönlöst att som svensk konstruktör försöka påverka detta som vi är så försvinnande liten del av. Eller?
Jag börjar denna text med att göra ett grovt överslag på vilken påverkanspotential vi som skrå faktiskt har. I Sverige står byggindustrin för strax över 30% av den totala klimatpåverkan. En grov uppskattning är att stommen står för hälften av denna siffra. En kaxig dag som idag menar jag att jag som konstruktör kan halvera den siffran om jag ges möjligheten. Materialsidan har kommit långt redan och nu är det upp till mig som konstruktör att steppa upp och föreslå kloka och klimateffektiva lösningar. Hur många är med mig och antar utmaningen? Klarar vi detta kommer det faktiskt ge globalt mätbar effekt!
För att nå en reell påverkan måste vi dock fokusera på rätt saker och göra upp med nämnda käpphästar. Inspirerad av en presentation från IstructE: The Institution of Structural Engineers i Storbritannien adopterar jag deras paroll ”Use less stuff” – som väldigt precist sätter fingret på vad vi behöver göra. Fritt översatt ger den oss en hierarkisk vägledning som uppmanar oss att:
- Använda de byggnader som redan finns och fungerar – ifrågasätt nybyggnad
- Anpassa de byggnader som redan finns så att de fungerar
- Bygga nya byggnader på ett smart vis – rätt stomkonfigurering och geometri
- Bygga nya byggnader effektiva – välj rätt material och utnyttja det maximalt
- Minimera spill
Fortsättningsvis kommer jag att fokusera på punkterna 3 och 4 ovan – alltså att bygga smart och effektivt – eftersom det oftast är denna typ av frågor jag får som konstruktör.
Computational Design – smarta och effektiva lösningar
Stommen i en byggnad styrs av komplexa samband som definieras av bland annat; platsen, geotekniken, verksamheten och geometrin. Filosofin jag använder mig av bygger därför på att jag tecknar förenklade uttryck för stommens verkningssätt och i stället lägger större möda på att beskriva sambanden. Med hjälp av Computational Design och genom att sätta upp en matematisk modell av detta i till exempel Grasshopper (programmeringsspråk) kan jag därefter styra och studera hur de olika sambanden påverkar varandra. Och framför allt hur de påverkar byggnadens totala klimatpåverkan.
Nedan visar jag resultatet ifrån en Grasshopper-analys där jag studerat hur en planerad kontorsbyggnads klimatpåverkan påverkas av bland annat materialval, antal våningar och olika materialleverantörers epd:er (environmental product declaration). Den studerade byggnaden är belägen i Lund med goda geotekniska förutsättningar och har ett footprint som är 15x30m. Stomalternativ 1,2 och 4 är frekvent förekommande i Sverige idag och alternativ 3, som baseras på ett bjälklag av KL-trä med samverkande betongpågjutning, är med för att redovisa potentialen i en alternativ lösning.
Studerade stomalternativ
Jag använder detta exempel när jag föreläser och det förvånar ofta åhörarna att en betongstomme kan vara lika klimateffektiv som en trästomme beroende på vilken leverantör som väljs. Så även om jag gör denna analys i tidigt skede (det är då den är relevant) så måste jag tillse att min kund förstår vikten av alla de beslut som fattas i den efterföljande projekteringen och upphandlingen av entreprenör och dennes underleverantörer.
Klimatpåverkan A1-A3 för de olika stomalternativen
Om vi återgår till min inledande utmaning ser vi att det går att uppnå en halvering av klimatpåverkan på flera sätt – bara genom att studera dessa grafer. Vi kan till exempel:
- Byta betongstomme mot trästomme i en femvåningsbyggnad
- Byta ut betongen i en tolvvåningsbyggnad mot klimatförbättrad betong
- Bygga två 10-våningsbyggnader i stället för en 20-våningsbyggnad
Den sista punkten förutsätter förstås ett mer artikulerat synsätt avseende hållbarhet i stort men jag har tidigare ifrågasatt vår strävan att bygga höga byggnader och landmärken.
Jag uppmanar dig som läser detta att höra av dig med egna erfarenheter, insikter eller frågor. Utmaningen vi står för är stor, det är ett berg vi ska flytta och det måste vi göra tillsammans! Use less stuff!
Läs mer om hur Tyréns främjar den gröna omställningen:
