Resiliens i vården
Linda Tholence har bjudit in Kristina Grundberg och Peter Åberg som gästbloggare. Kristina och Peter är arkitekter på Tyréns och har gedigna erfarenheter av att jobba med vårdbyggnader.
Att utforma sjukhus så att de står emot påfrestningar av olika slag har alltid varit av största vikt. Försörjningen av vatten, värme, energi, varor och läkemedel till patienterna är grundläggande, och att försörjningen fungerar i en kris är mycket viktig. Därför finns principer och metoder utarbetade för kravnivåer inom vårdbyggnadsplaneringen och ett antal olika aktiva forum inom sektorn driver forskning och utveckling, både nationellt och internationellt; från verksamheten tillsammans med universitet och högskolor och engagerade samhällsbyggnadskonsulter inom alla berörda fackområden.
Vårdbyggnaders förmåga att klara yttre hot
Redundans är ett etablerat nyckelbegrepp inom vården. Detta innebär försörjning från mer än ett håll; av vatten, elektricitet, värme, gaser, varor etc. Om en försörjningskanal skärs av, ska sjukhuset alltid kunna försörjas från ett annat håll. Reservkraftanläggning och egen brunn är exempel på sådana faciliteter, men även dubbla elcentraler och reservgasförsörjning. Hissar som alltid byggs i par ger en redundans i att det alltid finns en fungerande hiss även om den andra är ur drift för t ex underhåll. Matning av el och gaser från två håll i varje avdelning eller mottagning är en annan redundansprincip.
I skriften ”Det robusta sjukhuset” som kom ut i en nyutgåva 2021 så beskrivs utförligt hur sjukhusbyggnader kan stärka sin robusthet både när det gäller energianvändning, vattenförsörjning, brandsäkerhet och säkerhet mot yttre våld. Detta är en rådgivande skrift som ges ut av Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) och som vi arkitekter har som vägledande skrift i vårt arbete. Sjukhusbyggnader bör bli mer självförsörjande i framtiden och klara av energiförsörjning, vattenförsörjning och säkerhet mot yttre våld åtminstone en tid i händelse av terrorangrepp eller krig. För att skapa möjligheterna för sjukhus att bli självförsörjande behöver dessa frågor tas upp tidigt i projekteten då det i efterhand oftast är för sent att åtgärda. Att anpassa sjukhusen till klimatförändringarna kan innebära att sjukhuset behöver utöka kylanläggningar för att kyla de verksamheter som är extra känsliga för fukt. Att skydda sjukhus från skyfall och översvämningar är också viktigt.
Lärdomar från pandemin
Under covid-19-pandemin utförde vårdpersonalen ett fantastiskt jobb över hela landet och samarbetet inom vården fungerade generellt bra men även några brister upptäcktes. Det uppstod bl.a. brist på hygienartiklar och syrgas men även brist på vårdplatser och personal. Satsningen på lagerhållning enligt ”just in time”-principen är något som nu ses över för att öka lagerhållningen på sjukhus och i regioner. Att utforma flexiblare avdelningar som enkelt kan transformeras i händelse av en pandemi eller liknande till en annan användning av lokalerna borde vara en del i planeringen av nya projekt.
Inom vårdbyggnadsplanering talar vi mycket om generalitet och flexibilitet att byggnaderna ska kunna användas över lång tid och med nytt innehåll när nya behov uppstår. Detta får sitt uttryck bland annat i att man väljer en byggnadsstomme med höjd och stabilitet nog att kunna rymma de flesta i ett sjukhus förekommande verksamheter. Stommens mått och disponering dimensioneras så att pelare och balkars placering inte ska förhindra framtida ombyggnad för ny användning. Detta har gällt sedan 1960-talet, och man ser vid ombyggnader idag att principerna fungerar; en sjukhusbyggnad från 1970-talet kan ofta lätt adapteras till ny verksamhet. Viktigt är att logistiken inom byggnaderna och inom sjukhusområdet är effektiv, med klok placering av trappor och hissar i lättillgängliga lägen och med goda mått för transporter.
Digitalisering inom vården
De närmaste decennierna kommer det att ske stora förändringar inom vården. AI och digitaliseringen innebär att vårdplaneringen och flöden effektiviseras vilket kan innebära att mer vård kan ske utanför sjukhusen. Decentraliseringen till fler närsjukhus och en mer personcentrerad vård gör också att de större sjukhusen avlastas. Genom AI-utvecklingen kan även en del sjukdomar komma att behandlas med genterapier vilket kan få till följd att vissa lokaler inte behövs längre och därför behöver byggas om.
Omställning till målen i Agenda 2030
Vårdbyggnader utgör 5% av alla utsläpp av koldioxid i EU. Sverige och Norden ligger i framkant när det gäller att sänka energianvändningen i sjukhusbyggnader. Byggbranschen och dess aktörer behöver bli bättre på är att använda konstruktionsmaterial som släpper ut mindre koldioxid, är demonterbara och återvinningsbara. Att använda prefabricerade element som är demonterbara kan vara ett sätt. Att använda mer trä i vissa delar av sjukhusbyggnader kan också ge bra resultat. Just nu händer det mycket inom detta område och det som behövs är fler pilotprojekt för att öka incitamenten för denna utveckling.
Att i ett tidigt skede i projektet göra LCC-analyser och utvärdera olika alternativ till konstruktionsmaterial både miljömässigt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt är ett bra sätt att tidigt kunna utvärdera alternativen.
Summering
Att skapa ett uthålligt, robust, sjukhus handlar alltså mycket om logistik och försörjning. Och detta är ryggraden i planeringen. Men även det estetiska måste lyftas fram, ett sjukhus ska upplevas positivt, vara vackert, och stödja tillfrisknandet hos patienterna och samtidigt ge en god arbetsmiljö för att de vårdanställda ska ges de bästa förutsättningarna att göra ett gott arbete och behålla en god hälsa i en arbetsmiljö som stödjer inte bara praktiska utan även sociala och mentala behov. Dagsljus, utblickar, ljus, färg, grönska och konst i vardagsmiljön är ingredienser för att ge en positiv arbetsmiljö.
För att kunna bygga dagens och framtidens vårdbyggnader hållbara, klimatanpassade och anpassade till alla de tekniska och funktionsmässiga krav som ställs så behövs en samordning inte bara lokalt utan även över regiongränserna och nationellt.
Kristina Grundberg, Arkitekt SAR/MSA, Tyréns
Peter Åberg, Arkitekt MSA, Tyréns
Läs mer: Vårdbyggnader | Tyréns (tyrens.se)
Foto: Bild- och interventionscentrum Sahlgrenka Universitetssjukhuset, arkitekt: Tyréns