Less is more – Att bygga det vi behöver
Mot bakgrund av att samhällsbyggandet svarar för 35 % av CO2-belastningen så är det knappast överraskande att vi i branschen fokuserar på kloka och alternativa materialval och en process som kräver minskad energiförbrukning. Det är naturligtvis både nödvändigt och utmanande. Det finns dock frågor som jag inte kan släppa. Bygger vi rätt saker? Driver vi våra investeringar i samhällsbyggandet på rätt sätt? Bygger vi det samhället, våra företag och medborgare behöver? Bygger vi för mycket eller rent av i onödan?
Mina reflektioner baserar jag på min inblick i hur byggprojekten ofta drivs, stora som små. Att bygga hus är en komplex process som omfattar en rad olika delar, var och en kopplad till sin kompetens. Dessa delar ska sammanvägas till en fungerande helhet som uppfyller efterfrågade behov och funktioner.
Om processen
En förenklad och väletablerad bild av processen kan se ut som ovan processbeskrivning. Det uppstår ett lokalbehov av något slag hos en aktör i samhället. Behovet omformas till en idé. Man tar fram inledande skisser för att förklara sitt behov. Vi kan kalla det ”Förstudie”. Därefter följer ofta, inte alltid, programskedet som handlar om att definiera behov, krav, ramar och förutsättningar. Med behov och förutsättningar som bas tar man itu med systemskedet. Det är nu det är dags att på systemnivå, utforma de olika delarna till en fungerande helhet. Nu, om inte i redan i programskedet, aktiveras arkitekt, teknikkonsulter och olika experter inom t. ex. brand, akustik, hållbarhet.
Avslutat systemskede ska ge vid handen att alla valda system ingår i en fungerande helhet som medges enligt förutsättningarna, uppfyller funktionskraven och ryms inom de ekonomiska ramarna. Med väldefinierade och samordnade system kan sedan detaljerade bygghandlingarna tas fram. Därefter tar byggandet vid. När allt är klart och godkänt kan äntligen initiativtagaren (med lokalbehovet) ta sin nya byggnad i bruk.
Det låter logiskt och klokt. De olika stegen bygger på varandra och kronologin är viktig. Enligt min uppfattning är det dock tyvärr inte alltid så här vi genomför byggprojekt i allmänhet. Vi håller oss inte till denna, logiska process. I vår iver att komma igång med det som till slut är värdeskapande – att kunna ta en ny lokal i bruk, hoppar vi gärna över arbetet i de tidiga faserna. Framför allt blir programskedet ofta försummat, trots att det är här vi lägger fast förutsättningarna och definierar vårt slutmål. Exempel på byggprojekt som lider av dess konsekvenser är många. Det kan handla om såväl större offentliga byggprojekt som mindre privata.
Olika byggnader fyller olika behov. För lyckade och resurseffektiva resultat krävs noggrann behovsanalys.
Vikten av programskedet
Det är en utmaning för de flesta brukare, privata som professionella, att förstå när man bör medverka med den största intensiteten – nämligen i programskedet. Det kan ju vara mer än ett år innan något fysiskt inträffar på den planerade tomten. Då upplevs lätt att det är gott om tid att ge input om behoven. Processtegen bygger på varandra i en kronologisk följd. Därför är det viktigt att slutföra varje steg innan man rusar in i nästa. Programhandlingen ska ses som en tydlig inriktning och ram för det kommande arbetet. För varje processteg man tar ökar dessutom antalet involverade personer och därmed kostnaderna. Då är det centralt att alla ser samma målbild och underordnar sig samma ram.
Varför följer man inte processen?
Eftersom ovan resonemang ter sig logiskt, kan man undra varför många ofta provar genvägen att inte slutföra ett skede innan vi påbörjar nästa.
- Det finns en missuppfattning att man tror att man sparar tid och pengar.
- Att genomföra ett programskede kostar trots allt pengar. Ibland möts man av en ovilja att investera dessa pengar när formellt beslut att bygga saknas. Då vill jag påstå att även om resultatet av arbetet blir ett ”nej” så kan det vara väl använda pengar.
- Det är svårt att få brukarnas fulla engagemang eftersom medverkan ofta är en tillikauppgift.
- Man upplever att man alltid kan ändra sig senare.
- Branschens aktörer, inte minst ingenjörerna, är inte så tränade i att jobba med förutsättningar och målformuleringar. Man går lätt direkt på lösning.
Följden blir att man drabbas av omtag och ändringar eller nya insikter som dyker upp i ett för sent skede. Det kostar tid, pengar, engagemang och missnöjd byggherre och användare. I värsta fall uppfyller inte resultatet förväntningarna.
Funktion och behov
Först och främst måste behoven göras tydliga. Då tänker jag inte enbart för branschens aktörer utan också för brukare och byggherre. Det är en viktig uppgift för arkitekten att stödja brukaren, tolka behoven och omsätta dem i fysiska lösningar. I dagens allvarliga läge krävs att hållbarhet och klimathänsyn också måste omfattas i sökandet efter en lösning. Vi måste alltså beakta vad vi bygger, inte enbart hur. Målet måste vara att tillgodose behoven med så små medel som möjligt. Då blir det uppenbart att frågor av karaktären ny-, om- eller tillbyggnad måste ställas i de tidiga processtegen. Det kräver större skicklighet att uppnå avsedd funktion på mindre yta. Det krävs också större kreativitet för att inrymma en ny eller ändrad verksamhet i en befintlig byggnad. För ett lyckat resultat måste alla kompetenser samverka.
Så avslutningsvis vill jag säga:
- Ha respekt för att definiera behov och kartlägga förutsättningar.
- Ge brukare utrymme. Hjälp dem att precisera sina behov i rätt skede.
- Våga utmana i frågan om behov.
- Engagera kunniga personer inom respektive fackområde i tid.
- När du blir involverad i de tidiga processerna. Var nyfiken. Agera proaktivt. Bidra med idéer och kunskap. Tänk helhet. Ge råd!
- Tänk ”Less is more”.
Läs mer:
Use less stuff! Halvera stommens klimatpåverkan
Hur kan vi applicera cirkulärt byggande i praktiken?