Kan ett misslyckande bli en framgång för staden?
Onsdagen den 14 mars sände SVT ett nytt Uppdrag granskning. Denna gång granskade man Björn Ulvaeus byggnation på Slottsholmen i Västervik. Uppdrag granskning är ett program som hårdvinklar ett fall med syfte att hitta de skyldiga när något går snett i samhället. Detta program ville göra gällande att allt inte gått rätt till när det byggdes på den mest attraktiva tomten i Västervik, med sjöutsikt åt alla håll. Reportern angrep kommunalråden men var lite mer försiktig gentemot Björn Ulvaeus. Kanske berodde det på hans stjärnstatus.
Och det kan nog vara så att allt inte blev lyckat, det blev inte den kultursatsning som det från början var tänkt. Det blev lite kultur och många bostäder istället. Och de kommunala turerna verka minst sagt vara krokiga. Men vad hade alternativet varit? Att den gamla förfallna restaurangbyggnaden hade stått kvar och blivit ännu en ruin på Slottsholmen?
Jag vill göra gällande att det måste finnas mod i stadsutvecklingen. Passivitet är stadens största fiende. Passivitet löser inga problem och skapar inga möjligheter. Det är ofta bättre att göra någonting än inget alls, även om man inte lyckas helt. Annars står ju utvecklingen still och staden backar in i framtiden.
I Västervik hanterade kommunledningen frågan på ett annorlunda sätt, minst sagt. Och det fick man med rätta kritik för. Men faktum är att det nu står en byggnad på Slottsholmen med en ny restauranglokal och bostäder ovanpå. Är det bra för Västervik? Det är nog svårt att svara på idag. Det kan bara framtiden utvisa.
Västervik fick dock sitt landmärke. Det blev ett högt hus, med för Västervik annorlunda arkitektur. Den byggnaden som detta ersatte var långt ifrån ett landmärke. Och stärkte definitivt inte Västervik.
Jag har svårt att bestämma mig för vad jag ska tycka, jag väntar nog på episod två som sänds om en vecka. Men jag beundrar att man vågade!