Barnkonventionen blir lag – vad innebär det för samhällsbyggnadsbranschen?

Den 1 januari 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter barn har, och stipulerar vad som borde gälla för alla barn i hela världen. Att den nu blir lag i Sverige visar tydligt att barn ska ses som egna individer med egna rättigheter.

De som arbetar med barn på något sätt får nu ett skarpare juridiskt verktyg, men med rättigheter kommer även skyldigheter. Kommunerna kommer härmed att behöva stärka sin prövning av barnets bästa i sin kravställning och motivering av beslut i samhällsbyggnadssektorn. Även byggbranschen behöver se över sina kunskaper om barnkonventionen och integrera den i sin verksamhet.

Glass-Oskars lekplats i Trollhättan.

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som innehåller bestämmelser om barnets mänskliga rättigheter. FN:s generalförsamling antog barnkonventionen den 20 november 1989, och Sverige ratificerade den året därpå vilket innebär att barnkonventionen redan gäller i Sverige. Den får dock en högre status som svensk lag.

Hur vi idag utreder barnperspektivet i samhällsplaneringen

Tyréns arbetar redan idag med utredningar som belyser hur samhällsplanering och byggnationer kommer att påverka barns vardag – så kallade barnkonsekvensanalyser. Syftet med en barnkonsekvensanalys är att ta reda på och redovisa vilka effekter planarbetet får för barn och unga, samt ge förslag på åtgärder för minskade negativa konsekvenser. Det ger ett bättre beslutsunderlag och är ett viktigt verktyg för att uppnå barnkonventionens mål om att barnens situation, behov och intressen ska väga tungt.

Barns livsvillkor påverkas av hur den byggda miljön planeras och ser ut och därför måste barn och unga också bli mer delaktiga och få mer inflytande i samhällsbyggandet. Det förutsätter att planerarna och beslutsfattarna anpassar formerna för inflytande så att barn kan och vill delta. Idealt sett bör barnperspektivet belysas i ett så tidigt skede som möjligt, då när det finns störst möjlighet att påverka.

Barn bör inte ses som små vuxna utan är individer som har specifika förutsättningar, vilka bör tas i beaktande i planering. Det finns olika aspekter som kan vara relevanta att ha i åtanke i en utredning om ”barnets bästa”, bland annat: trafiksäkerhet, trygghet, fysiska och sociala barriärer, orienterbarhet och överblickbarhet, rörelsefrihet, tillgänglighet, fysisk aktivitet, offentliga platser, gröna ytor, lekmöjligheter osv.

 

Vem ansvarar för barnperspektivet i ert projekt? Behöver ni hjälp?

Hör av er till mig, så kan jag guida er rätt.

 

Här kan ni läsa mer om FN:s barnkonvention och barnets rättigheter:

Sveriges kommuner och regioner

Unicef

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg