Vem sätter agendan i bostadsdebatten?
Förr eller senare, på ett eller annat sätt, knyter de flesta diskussions- och debattämnen inom bostadsfrågan an till de tre upplåtelseformerna bostadsrätt, hyresrätt och äganderätt. Av den anledningen är det intressant att undersöka hur det politiska samtalet förs. Vilka hörs? Vad sägs? Hur sägs det? Det här var något Tyréns fick i uppdrag av Boinstitutet att ta reda på.
För att ta reda på detta har vi undersökt hur upplåtelseformerna framställs i de opinionstexter (debattartiklar, ledartexter, krönikor, analyser) som publicerats av de 31 största tidningsutgivarna under 13 månaders tid. Tidsperioden som analyserades var från augusti 2017 till och med augusti 2018. Med hjälp av metoden diskursanalys lyckas vår rapport ge inblick i hur upplåtelseformerna, och därmed bostadsdebatten, beskrivs och diskuteras i svenska traditionella tryckta medier. Analysen tydliggör den rådande diskursen om upplåtelseformerna, främst utifrån:
- Vilka grupper det talas om,
- Vilka problembeskrivningar som lyfts fram,
- Vilka samhällsfrågor som det knyts an till, samt
- Vilka lösningsförslag som presenteras
Resultat
Analysresultatet visar att det samtal som skapas av opinionstexterna till stor del handlar om sakpolitik, men här existerar även en tydlig ideologisk vinkling. Denna vinkling reproduceras framförallt av politiker och ledarskribenter.
Det framgår i de analyserade opinionstexterna att det finns mycket som både förenar och skiljer upplåtelseformerna åt. Bostadsrätten och äganderätten framställs i hög grad vara en privatekonomisk investering. Utifrån detta perspektiv lyfts möjligheten att äga sin bostad som en naturlig del av bostadsmarknaden. Politiska åtgärder som inkräktar på förutsättningarna att äga ifrågasätts.
Gemensamt för majoriteten av opinionstexterna är att de på ett eller annat sätt positionerar sig gentemot hyresrätten som upplåtelseform. Hyresrätten, till skillnad från både bostadsrätten och äganderätten, betraktas i hög grad som ett politiskt verktyg i första hand och en upplåtelseform i andra hand. Den förväntas kunna lösa utmaningar kopplade till samhällsfrågor, så som segregation, etablering av nyanlända och företags möjlighet att rekrytera. Det lyfts en rad strukturella problem som motverkar hyresrättens möjlighet att fungera som politiskt verktyg.
Vad som mer framträder när upplåtelseformerna analyseras var för sig är att det finns en skillnad i hur hushållen, det vill säga de boende, framställs i opinionstexterna. I artiklar som handlar om bostadsrätt och äganderätt framställs de boende främst som normalinkomsttagare. I artiklar som handlar om hyresrätt framställs de boende i första hand som låginkomsttagare.
Med andra ord är det tydligt att diskursen om upplåtelseformerna präglas av att bostadsägande ses som en naturligt förekommande företeelse i samhället, medan hyresrättens roll i samhället ständigt omvärderas.
Spelar det någon roll?
Vad som blir särskilt intressant är kanske inte enbart denna studie i sig, och den korta tidsperiod den representerar, utan snarare hur ett politiskt narrativ formas över tid, om vilka som påverkar vad debatten ska handla om. I slutändan speglar det vad som kommer att karaktärisera den här perioden när den sätts i historisk kontext. Opinionstexternas roll i vilka frågor som lyfts och hur det ger ringar på vattnet som ger uppkomst till andra opinionstexter på samma ämne, blir något som formar narrativet över tid och bidrar till den verklighetsuppfattning som i sig kommer att spela in när politiska beslut tas.
Ständigt pågår en dragkamp om vilken fråga som ska stå på agendan, men även vilket innehåll som ska fylla begreppen som används. Bostadsdebatten är inget undantag. Synen på upplåtelseformerna i debatten påverkar i förlängningen politikens utformning, bland annat upplåtelseformernas ekonomiska villkor, som i sin tur påverkar vad som byggs samt människors möjlighet till tryggt boende. Ur ett demokratiskt perspektiv är det därför relevant att studera och problematisera vem som har makten över dagordningen i bostadsdebatten.
Så vem sätter då agendan i bostadsdebatten? Bilda dig en egen uppfattning utifrån länkarna nedan.
Ladda ned broschyren som PDF här.
Ladda ned rapporten som PDF här.
Simon Imner, analytiker bostadsmarknad
Sofie Rådestad, utredare social hållbarhet