Framtidens handel och stadsplaneringen
Att diskutera framtid och stadens utveckling är verkligen något jag gillar. Idag fick jag möjligheten att diskutera handelns roll i stadsplaneringen på Business Arena i Stockholm. I panelen fanns Niklas Svensson, White Arkitekter, Laura F Ståhl, Liljewall Arkitekter, Håvard Bjorå, FRICS och jag samt moderator Annakarin Nyberg, universitetslektor, internetforskare och entreprenör. Det är Annakarin och jag som är på bilden ovan. Den sammanfattande insikten från paneldiskussionen var att gamla strukturer spökar och saktar ner utvecklingen. Hur menar jag då? Jo, vi är vana vid att planera utifrån handelns roll som motor i staden. Kanske har vi tagit handeln för given när den nu omstrukturerar och utmanas av externhandeln och e-handeln.
Själv tycker jag inte att digitaliseringens möjligheter har blivit så synliga i stadsmiljön som jag hade hoppats på. Utåt sett ser handeln nästan ut som den alltid gjort. Ja, gamla koncept har försvunnit och nya har kommit till förstås. Och vissa branscher flyttar externt för att söka bättre rationalitet och större volymer. Ett exempel är sporthandeln som nu blivit ett ovanligt inslag i det urbana utbudet. Men fortfarande är försäljningskanalerna, den fysiska och den internetbaserade, ganska separerade. Jag önskar fler exempel på möjligheten att handla i staden och få det hemlevererat, besöka showrooms och inspireras, etc, etc. Lite nytt, alltså!
Flöden och omsättning i staden har dock inte minskat. Många andra branscher ökar när den fysiska handeln i stadskärnorna minskar och ställer nu nya krav på stadsplaneringen. Det är företeelser som är kopplade till mötesplatser och vars erbjudande konsumeras på plats. Alltså saker som gör att vi träffas och trivs i staden. Jag tänker på kaféer, restauranger, hotell, service, tjänster och inte minst kultur och nöjen. Kort sagt minskar stadens betydelse för varuförsörjningen när besöksnäringen ökar, till gagn för den intressanta och spännande mötesplatsen. Varor köper vi ju genom många kanaler nu för tiden.
För oss som jobbar med att analysera, omvärldsbevaka och att driva utvecklingsprocesser, så utmanas våra arbetssätt. Vi måste hitta nya verktyg och utvecklingsvägar för att driva utvecklingen i rätt riktning. Inget är som det varit och inget kommer att bli som det är nu. Så panelens analys kan sammanfattas kort, att handelns betydelse i stadsplaneringen förändras i en allt snabbare takt. Digitaliseringen, förändrade urbana beteenden och inköpsvanor förändras snabbare än staden. Vi hänger inte med i planeringen. Och detta är både är en utmaning och en möjlighet.