9 september, 2024 av Anna Olsson

Värmen är här – planera för svalka!

Den här sommaren har vi i Sverige kunnat njuta värmen med bara ett fåtal riktigt varma dagar, även en bit in i september. Men från Europa och övriga världen får vi oroväckande rapporter om extremt höga temperaturer och på norra halvklotet, ett nytt värmerekord för sommaren 2024.

Nu känns 2018 långt bort, men visst minns vi den sommarens ihållande värmebölja. Och med den följde en ökad dödlighet på grund av värmen. Faktum är att varje år dör 150 000 människor på grund av extrem värme i världen. En verklighet som flera internationella medier rapporterar kring. Enligt SMHI väntas extremväder, som exempelvis översvämningar, stormvindar och värmeböljor, bli allt vanligare i framtiden. På senare år har diskussionen kring just höga temperaturer fått en mer framträdande roll, och under det senaste året har debatten om värmen tagit fart. Det framgår tydligt för oss alla att vi måste planera för mer svalka i städerna inför hotande värmeböljor. Inte minst för de grupper där värmestress utgör en hälsorisk, och som därför har stort behov av tillgång till svalare utemiljöer.

Dagar det blir varmt söker vi gärna skydd under skuggan av ett träd eller tar oss till vatten för att få svalka. Vi söker oss till nedkylda publika rum, som bibliotek och köpcentrum, lediga dagar. Men de möjligheterna är inte självklara för alla. Våra stadsstrukturer är inte formade för ett varmare klimat och många människor har långt till skuggande grönstruktur.

Vi har haft förmånen att arbeta med flera kommuner som stöd i planering för mindre värmeutsatthet och under utformning av strategier och åtgärder. Här vill vi dela med oss av våra erfarenheter från våra samarbeten.

I en artikel i Sydsvenskan i somras kunde vi läsa om Lunds kommuns värmekartläggning. Resultatet visade att i nyare bostadsområden finns en förhöjd risk att drabbas av värmestress. Vi på Tyréns tog fram den värmekarta som nämns i artikeln. Det är positivt att se hur underlag och resultat används i den fortsatta planeringen för att komma fram till nya insikter och se mönster och trender. I detta fall är iakttagelsen att de nyligen uppförda bostadsområdena kan sakna förutsättningar för svalka.

Idag har vi kunskapen och förstår behovet av att ha ett stort fokus på grönska i planeringen för att kunna möta klimatutmaningarna. Både i exploateringar och befintlig bebyggelse.

En tydlig arbetsmetodik gör det möjligt att implementera värmeperspektivet i planeringen.

Genom våra uppdrag har vi fått ökad förståelse och kunskap om hur behoven kring värme kan se ut. Ofta har det tagits fram en värmekartering och sårbarhetsanalys som ger en tydligare bild av framtida risker. Nästa steg har visat sig vara mer utmanande och svårdefinierat. Vi tror att en tydlig arbetsmetodik ger stöd för att implementera värmeperspektivet i planeringen.

Den metodik vi använder består av tre skeden, där vi i oftast inleder med behovsanalysen, följt av strategin och avslutningsvis föreslagna åtgärdsval.

Jag ber Gunnar Svensson, som arbetar med vatten- och klimatfrågor på Tyréns, att berätta mer om behovsanalysen:

Det som Lunds kommun nu gör, att analysera resultatet och hitta mönster, är ett utmärkt första steg i arbetsprocessen. Det är också så vi vanligtvis går tillväga i våra samarbeten med kommuner. Vi lägger samman alla de aspekter som riskerar att generera värmestress och de som ger svalka. Därefter tar vi fram en analys i fem enkla steg för att identifiera behovet. Behovsanalysen redovisas sedan i en rapport som ligger till grund till fortsatta vägval för hur man bör jobba med svalka. Vi ser att metoden ger de insikter kring värmeproblematiken som gör det lättare kan prioritera i det fortsatta arbetet.

Ett exempel är arbetet med ett större bostadsområde i Lerum som ska utvecklas för att utifrån flera aspekter förbättra boendet, bland annat genom att skapa flera möjligheter till svalka. Vi studerade områdets trädbestånd och de boendes rörelsemönster mellan hemmet och skola/affärer/kollektivtrafik. Detta relaterades till nuvarande möjligheter att få svalka i form av närhet till kringliggande skogsområden. Den väl etablerade metoden 3-30-300 var vägledande för att besvara frågor som; Hur utsatta är äldre och barn är för värme? Vilka möjligheter finns det att återhämta sig efter en varm dag? Och vilket behov finns av att skapa mer svalka som underlättar rörelse och aktivitet?

En sedan tidigare framtagen värmekarta var ett viktigt stöd för att bedöma effekter av värme. Utifrån detta kunde en tydlig struktur tas fram för var och hur svalka kan skapas med gröna stråk. För bostadsområdet hade kommunen dessutom som uttalat mål att de gröna stråk som skapades skulle samordnas med åtgärder som minskar risken för skyfall. Därmed kombinerades nedsänkta ytor och skyfallsleder med ökad trädplantering, i så kallade blågröna stråk. Med förslaget till lösning för klimatanpassning skapas fler synergier, potential till stärkande av befintliga ekosystemtjänster och skapande av nya ekosystemtjänster.

Behovsanalysen ger oss en bild av vilka förutsättningar som finns för att skapa mer svalka i ett område.

Behovsanalysen ger de svar som behövs för att vi ska få en tydlig bild på hur omfattande värmeproblematiken är och vilka förutsättningar som finns för att skapa mer svalka i ett område. Den har också visat sig användbar för att göra analyser i olika geografiska skalor och skeden.

Utifrån resultatet kan vi också få en bild av vilka mervärden vi kan skapa när vi planerar för svalka. Exempel på mervärden är olika ekosystemtjänster, till exempel ökning av vattenupptag och kolinlagring, ökad biologisk mångfald och läkande och stimulerande miljöer för människor. Det vi tydligt kan utläsa är vikten av att använda befintliga strukturer, bevara och reservera de gröna miljöerna för att utveckla ekosystemtjänster. Vi vill ge ett så komplett underlag som möjligt inför diskussioner med förtroendevalda och i det förvaltningsöverskridande samarbetet. Detta för att underlätta beslut kring val av strategier, åtgärder och investeringar över tid i syfte att skapa svalka. En viktig strategi är att kunna peka på hur investeringar kan minska kostnader för exempelvis sjukvård orsakat av värmestress.

Det handlar om att koppla strategier, som fler träd och ökad krontäckning, till rätt åtgärder, som till exempel det skuggande cykelstråket, den lummiga förskolan och den svala hållplatsen. Men det är också viktigt att arbeta med andra perspektiv på åtgärder, till exempel skötsel, större acceptans för vildare gröna miljöer och mer inslag av vatten och genomsläppliga markmaterial.

Till sist Gunnar: vad är ditt råd till en kommun eller fastighetsbolag som vill planera för svalka?

Gör en behovsanalys. Den kan göras utifrån öppna data. Samla sedan, om du jobbar på en kommun, dina kollegor från andra förvaltningar och diskutera de övergripande behoven och jämför med förvaltningarnas behov. Då har du kommit långt. Och framförallt har du ett material som du kan hänvisa till som tydligt visar konsekvenser av att ta bort träd, var träd bör prioriteras att planteras och vilka aspekter som behöver beaktas för att ge invånare förutsättningar till svalare utomhusmiljöer.

Läs mer om Tyréns erbjudande till kunder som behöver planera för mer svalka i den urbana utemiljön