Vägen till en hållbar mobilitet är relativt enkel

Igår presenterade vi en ranking av Sveriges 25 största kommuner och hur bra de är på hållbar mobilitet. Vi har gjort rankingen tillsammans med Dagens Industri och har haft en advisory board med representanter från Naturvårdsverket, VTI och 2030-sekretariatet som har haft synpunkter på inriktning och innehåll.

Vi har använt oss av tre st KPI:er (Key Performance Indicators) som består av flera indikatorer var. KPI:erna är Ambition, Förutsättningar och Utfall. Med dessa tre fångar vi in alla delar som visar hur en kommun ligger till, helt enkelt hur bra hållbar mobilitet de har.

Vinnaren blev Lund tätt följd av Västerås och Stockholm. Att Lund hamnar högst var det nog inte så många som blev förvånande över. Inte heller att Stockholm tog en podieplats. Men att Västerås hamnar tvåa blev nog desto fler förvånade över.

Här kan du titta på presentationen av rankingen och prisutdelningen i efterhand!

Viktiga faktorer för att uppnå en hållbar mobilitet

För att få till en hållbar mobilitet så krävs det arbete med flera faktorer samtidigt. Infrastruktur, styrmedel och beteendepåverkansåtgärder är tre delar som en kommun måste jobba med i symbios. Ingen kan cykla tryggt om det inte finns en bra cykelväg, ingen kan åka kollektivtrafik om det inte finns bussar eller tåg. Infrastruktur är grunden och är nödvändig. Men användningen av infrastrukturen går att styra med hjälp av styrmedel och beteendepåverkansåtgärder. Exempel på styrmedel är trängselavgifter, parkeringsavgifter, miljözoner m.m. Beteendepåverkansåtgärder handlar om incitament, information, kommunikation och marknadsföring.

Exempel på styrmedel och beteendepåverkansåtgärder för att främja hållbar mobilitet

Har man tex en väldigt bra infrastruktur för cykel men ett lågt användande av den så finns det stor potential att jobba mer med styrmedel och beteendepåverkansåtgärder. Styrmedel som gör det mindre attraktivt att ta bilen för de resor som kan ersättas av cykeln. Det kan vara trängselavgifter eller ett smart användande av parkeringsavgifter. Beteendepåverkansåtgärder kan vara målgruppsinriktade kommunikationskampanjer som beskriver vilka cykelvägar som finns, hur långa olika restider blir, vilken hälsoeffekter eventuella cykelresor ger, vilka ekonomiska effekter det blir om man väljer cykeln före bilen eller varför inte en beprövad testcyklist-kampanj. Byggs innehållet i dessa kampanjer utifrån målgruppens emotionella motiv så blir effekten ännu större. För att kunna identifiera personers emotionella och rationella motiv för val av resslag har vi utvecklat MER-analysen som har använts på flera ställen med positiva resultat.

Så, ge invånarna förutsättningar, prissätt alternativen för att stötta en hållbar mobilitet och sälj in användandet. Enkelt och tydligt!