Kan Chat GPT ge oss en mer hållbar stadsutveckling?

Kan den nya chatt-roboten användas för att utveckla hållbara samhällen? Innovation handlar om att testa, så det har jag gjort. Frågan är om chatt-roboten, Chat GPT är innovativ nog att hjälpa oss ”nyttiggöra” nya nyttiga saker?

Mitt fokus har varit problemet att det finns många pilotprojekt som aldrig skalas upp. Jag bad roboten lista pilotprojekt inom stadsutveckling både internationellt och i Sverige. Jag ser framför mig en verksamhetsutövare som vill jobba ännu hårdare med sitt miljöarbete och har den goda smaken att vilja bygga på något smart som någon annan redan har påbörjat. En verksamhetsutövare som vill hitta ett projekt med potential att skala upp till något rikitgt stort.

Du ser mitt testresultat nedan och roboten verkar hyfsad på att samla information. Nedan finns både svenska och internationella projekt att inspireras av. Jag blir först smått imponerad först men ber man roboten rekommendera ett tillvägagångssätt börjar den sväva på målet och börjar ofta med.”Det finns många olika sätt…” och så får man exempel som avslutas med att man får undersöka vad som är mest lämpligt för ditt specifika projekt

Det här är ju tur för oss som människor i allmänhet och kanske konsulter i synnerhet. Vi kan fortfarande bidra med intelligens och slutledningsförmåga. Här ser jag (lyckligtvis) stora möjligheter att hjälpa till som konsult och bidra med idéer om hur resultatet kan användas och implementeras inom någon specifik verksamhet.

Jag frågade roboten varför det är så svårt att skala upp pilotprojekt.

Jag bad också roboten lista svar på varför det är så svårt att skala upp pilotprojekt. Nu fick den tänka länge. Den skyller säkert på överbelastning men det tror jag vad jag vill om. Till slut fick jag fram ett antal faktorer som känns rimliga men inte heller omöjliga att lösa. Vad tycker du som läser detta? Har den hittat rätt hinder? Här skulle vi i samhällsbyggnadsbranschen verkligen kunna hjälpas åt att komma framåt och hjälpas åt att skala upp pilotprojekt.

Lista 10 pilotprojekt inom hållbar stadsutveckling

Robotens svar:

  1. Smart City-initiativet i Singapores Marina Bay-område, som syftar till att skapa en hållbar och kopplad stadsmiljö med hjälp av teknologi.
  2. Park(ing) Day-projektet i San Francisco, där temporära parker skapas på gatustråk för att öka tillgängligheten till grönområden.
  3. The High Line i New York, som omvandlar en tidigare järnvägsgata till en park ovanför marken för att förbättra stadsmiljön och öka tillgängligheten till grönområden.
  4. Projektet ”Bicycle Superhighway” i Köpenhamn, som syftar till att öka användningen av cyklar som transportmedel genom att skapa en säker och tillgänglig cykelväg mellan staden och omgivande områden.
  5. ”Living Roofs” -projektet i Chicago, som syftar till att öka antalet takträdgårdar för att förbättra stadsmiljön och minska översvämningar.
  6. ”Greenbelt” -projektet i Toronto, som syftar till att skapa en grön och hållbar stadsmiljö genom att anlägga parker och grönområden i staden.
  7. ”Walkable City” -projektet i London, som syftar till att öka tillgängligheten till fotgängare genom att skapa gångvägar och gågator i staden.
  8. ”Transit-Oriented Development” -projektet i Los Angeles, som syftar till att öka användningen av kollektivtrafik genom att bygga bostäder och kommersiella lokaler nära kollektivtrafikstationer.
  9. ”Car-Free City Center” -projektet i Paris, som syftar till att minska biltrafiken i stadens centrum genom att göra området bilfritt och öka tillgängligheten till fotgängare och cyklister.
  10. ”Urban Agriculture” -projektet i Detroit, som syftar till att öka tillgången på lokalt odlade livsmedel genom att skapa trädgårdar och odlingar i staden.

Här insåg jag att det kan vara mer relevant att titta på svenska projekt så jag preciserade frågan.

Kan du lista 10 pilotprojekt inom hållbar stadsutveckling från Sverige

Robotens svar:

  1. Fossilfritt Stockholm” -projektet, som syftar till att göra Stockholm till en fossilfri stad genom att minska utsläppen från bilar och byggnader
  2. ”Hållbar stadsdel” i Malmö, som syftar till att skapa en hållbar och livskraftig stadsmiljö genom att bygga nya bostäder och förbättra tillgängligheten till kollektivtrafik och grönområden.
  3. ”Energieffektiv bebyggelse” i Göteborg, som syftar till att minska energiförbrukningen i befintliga och nya byggnader genom att använda energieffektiva tekniker och material.
  4. ”Cykelstaden” i Uppsala, som syftar till att öka användningen av cyklar som transportmedel genom att skapa cykelvägar och förbättra förvaringsmöjligheter för cyklar.
  5. ”Smarta gator” i Linköping, som syftar till att förbättra trafiksäkerheten och minska biltrafiken genom att använda sensorteknologi och datainsamling.
  6. ”Gröna tak” i Helsingborg, som syftar till att öka antalet takträdgårdar för att förbättra stadsmiljön och minska översvämningar.
  7. ”Hållbar stadsutveckling” i Västerås, som syftar till att skapa en hållbar och livskraftig stadsmiljö genom att bygga nya bostäder och förbättra tillgängligheten till kollektivtrafik och grönområden.
  8. ”Effektivt kollektivtrafik” i Norrköping, som syftar till att öka användningen av kollektivtrafik genom att förbättra tåg- och bussförbindelser och erbjuda enkel biljettköp.
  9. ”Bostadsföretag för hållbar utveckling” i Borås, som syftar till att skapa hållbara och livskraftiga bostadsområden genom att samarbeta med lokala bostadsföretag.
  10. ”Effektivt vattenhantering” i Jönköping, som syftar till att förbättra vattenhanteringen i staden genom att använda innovativa tekniker och metoder för att hantera och återanvända vatten.

Fint, tänkte jag här finns en del att börja med. Och den stora frågeställningen är vad som är svårt med uppskalning.

Vad är svårt med att skala upp stadsutvecklingsprojekt?

Robotens svar:

Det finns flera utmaningar med att skala upp stadsutvecklingsprojekt, några av de vanligaste är:

  1. Finansiering: Det kan vara svårt att hitta och säkra tillräcklig finansiering för att genomföra projektet på en större skala.
  2. Samordning: Flera olika aktörer, såsom kommuner, staten, privata företag och boende, är ofta involverade i projektet. Detta kan göra det svårt att samordna insatser och se till att alla parter arbetar mot samma mål.
  3. Regelverk: Stadsutvecklingsprojekt kan röra vid många olika områden, såsom planering, byggande, miljö och trafik, vilket kan innebära att det finns många olika regelverk att förhålla sig till.
  4. Kostnad: Större projekt kan vara kostsamma, och det kan vara svårt att hitta lösningar som är både hållbara och kostnadseffektiva.
  5. Mottaglighet: Stadsutvecklingsprojekt kan påverka boendes vardag och det kan vara svårt att få alla boende att se fördelarna med projektet och därmed acceptera det.
  6. Flexibilitet: När projektet växer och får en större skala kan det bli svårt att hålla sig till den ursprungliga planen och det kan kräva flexibilitet och anpassning till ändringar under projektets gång.
  7. Evaluering: Det kan vara svårt att mäta och utvärdera effekterna av projektet på en större skala, eftersom det kan ta lång tid för förändringar att bli synliga.

Det här är inga lätta saker att åtgärda men viktigt att börja någonstans.

Och?

Fick jag då svar på frågan om roboten är tillräckligt innovativ för att ”nyttiggöra” nya nyttiga saker inom hållbar stasdutveckling? Ett svar är att roboten är bra på att hitta information att börja med. Man ska dock vara medveten om att den inte kan prioritera, så det är inte säkert att man fått veta det viktigaste. Förädlingen och implementeringen i sitt eget projekt får man sköta själv. Jag är övertygad om att den här typen av verktyg kommer att dyka upp mer och mer. Så därför tycker jag att vi alla ska ska testa och se vad vi kan, och inte kan, använda AI till.