Det är vi som ska anpassa oss till husen
Jag fick en gång i uppdrag att göra en förstudie för att se om ett stadshus på en mindre ort kunde omvandlas till lägenheter. Det hette att byggnaden var oflexibel och inte dög till moderna kontor.
Nyfiken och glad i hågen åkte jag dit för inventering och döm om min förvåning när jag kommer till denna stadens pärla som med sin pondus och sitt centrala läge i staden utgjorde ett alldeles förträffligt och värdigt stadshus i den lilla kommunen. Visst vore en ytskiktsrenovering och säkert en översyn av ventilationen på sin plats. Ja, det skulle tom gå att ordna fler samarbetsytor och färre cellkontor, men något hinder för att bedriva verksamheten kunde jag inte finna. Efter en del skissande kom jag till slutsatsen att det nog var tekniskt möjligt att efter att ha raderat ut ett kapitel kulturhistorisk fast inredning nog skulle funka att få till några lägenheter som kanske skulle uppnå moderna ljud- och tillgänglighetskrav så att de kommunala tjänstemännen kunde flytta ut till ett industriområde utanför staden och få en lägre hyra och flexplatser. Jag överlämnade skisserna, men avrådde från ingreppet.
Visst inser jag att det kanske var ekonomisk press som ledde fram till idén att ge sig på stadshuset, men jag har en aning om att någonting mer ligger bakom. Det är nämligen inte enda gången jag stött på liknande situationer. Det verkar snarare vara regel än undantag att kortsiktigt ekonomiskt tänkande leder till att man river eller förvanskar. ”Det är ingen idé att behålla någonting, det är bättre att riva ut och göra nytt, det blir billigare” har varit devisen under hela min yrkesbana. Om inte ens kommuner känner ansvar för kulturarv och byggda resurser, vem ska då göra det?
Kristian Augusts gata 13 i Oslo där man har arbetat med återbruk
Det är hög tid att vi människor visar oss lika flexibla som evolutionen ordnat det och anpassar oss till den miljö vi själva byggt. Skulle vi rentav kunna få lite flexiblare regelverk till vår hjälp så att vi får hjälp att vikta högt i tak mot modern ventilation, lite drag mot energikrav, kulturarv mot effekten av tilläggsisolering? Kompensationsåtgärder funkar i andra sammanhang så varför inte sätta in resurser de där de gör sig bäst och behandla husen med respekt.
Skribent: Linda Tholence, Tf affärschef och rektor för Arkitekturakademin
Om Arkitekturakademin
- Arkitekterna utbildas i processledning för cirkulära samhällen
- Utbildningen är finansierad av Sven Tyréns Stiftelse
- 45-60 arkitekter utbildas under tre år
- Rektor för utbildningen är Linda Tholence och bitr. rektor är Christian Rydberg, arkitekter på Tyréns.