
Därför är (förmodligen) energigemenskaper så bra för elnätet
Tyréns har nyligen dragit igång ett nytt forskningsprojekt tillsammans med bland andra Power Circle, där vi vill sätta siffror på vad energigemenskaper faktiskt kan tillföra elsystemet. Men varför är det så viktigt att utforska just detta? Här förklarar jag varför energidelning kan vara en av nycklarna till att snabba på energiomställningen.
Ett elnät med växtvärk
Sverige står inför ett växande elbehov – men elnätet hänger inte riktigt med. Nya stadsdelar, industrier och grön elproduktion får stå tillbaka eftersom nätet inte klarar att antingen leverera eller ta emot all energi. Men faktum är att elnätet inte är fullt hela tiden, utan bara vissa timmar på året, och på vissa platser. Det är alltså inte alltid kapacitetsbrist – utan snarare ett problem med tajming och fördelning.
För att komma vidare behöver vi dels bli bättre på att flytta elanvändningen till tider då det finns kapacitet, dels producera el närmare användningen. Lokala lösningar som energigemenskaper kan bidra till båda dessa delar, både genom att det skapas incitament för mer elproduktion och lagring, samt för att det ger bättre möjligheter för smart styrning.
Så fungerar en energigemenskap i praktiken
Energigemenskaper handlar om att hushåll och verksamheter samverkar – delar energi, lagrar när det finns överskott och använder när det är som mest gynnsamt. Tänk dig ett kvarter där grannar turas om att ladda elbilar eller värma vatten när elnätet är mindre belastat. Eller, om vi vidgar begreppet, en kommun där fjärrvärmebolaget passar på att använda sina elpannor när det blåser rejält och elproduktionen är hög.
Ytterst handlar det om att kapa effekttopparna i elsystemet så att elnätet kan användas till mer utan att behöva byggas ut lika mycket. Något som kan spara många miljarder. Utan energigemenskaper blir det svårare att få till samordningen och risken är att de höga effekttopparna blir kvar som idag, eller till och med blir ännu större i framtiden.
Regler som behöver hänga med
En utmaning för att skala upp energidelning är dagens energiskatter. I dag är det skattefritt att flytta el inom en byggnad, men beskattat om man delar el med grannen via elnätet. Det gynnar verksamheter med stora byggnader, men motverkar till exempel lokala lösningar mellan bostadshus och plarkeringsplatser med elbilsladdning – trots att det är just där de stora nyttorna kan uppstå. Ska vi få verklig effekt av energigemenskaper behöver skattesystemet bli mer rättvist och främja samordning snarare än suboptimering.