Klimatarbete i svenska hamnar: från mål till praktiska åtgärder
Svenska hamnar har klimatmål att förhålla sig till, men det är inte alltid tydligt hur klimatpåverkan från hamnverksamheten ska kartläggas, bedömas och minskas. Den här texten ger en grundläggande genomgång för beslutsfattare och beställare som vill förstå hur klimatstyrning kan integreras i hamnens arbete.
Vad måste vi göra?
Parisavtalet, som antogs 2015, syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader och helst till 1,5 grader. För att nå detta krävs att alla länder, regioner och sektorer kraftigt minskar sina växthusgasutsläpp. Vi behöver ställa om samhället för att klara Parisavtalets klimatmål, det är ingen tvekan om den saken. Sveriges hamnar erbjuder infrastruktur för godstransporter och spelar en central roll i den gröna omställningen. För en hamn innebär detta i praktiken att både daglig drift och byggprojekt måste bidra till att sänka utsläppen. Hamnarna förväntas därför inte bara hantera sina egna utsläpp utan också påverka de leverantörer och aktörer som verkar inom hamnområdet.
Hur gör man?
Det finns ett enkelt recept för klimatreduktion = Bygg inget. Köp inget. Åk ingenstans.
Men det går ju inte, så som samhället är utformat i dag. Därför får hamnar arbeta med att minska klimatpåverkan med de medel som finns, samtidigt som organisationens övriga mål uppfylls.
Hamnbolaget ansvarar för egna utsläpp och energiförbrukning, samt indirekt för klimatpåverkan från inköpta varor och tjänster. Hamnen är inte direkt ansvarig för den logistikverksamhet som sker på hamnområdet, men kan påverka dessa genom att erbjuda infrastruktur för gröna transporter, som landström och vätgas. Hamnen kan styra logistikens klimatpåverkan genom prissättning som premierar klimatsmart transport till hamnen.
Hamnbolaget har stor rådighet vid om- och nybyggnadsprojekt, där kravställning, initial design, projektering och byggprocessen kan styras av byggherren. Dessa byggprojekt kan under sin livscykel ge upphov till många tusentals ton koldioxidekvivalenter. Genom att arbeta aktivt med kravställning och målsättning kopplat till klimatpåverkan i byggprojekten har hamnen möjlighet att bidra till att minska Sveriges klimatutsläpp.
Upphandling som styrmedel
Pilotprojektens tidevarv är förbi, nu är projekt med höga klimatambitioner det nya normala. Klimatkrav i upphandling är ett av de viktigaste verktygen för att minska klimatpåverkan från egna byggprojekt. En väl utformad upphandling ger både tydlighet och drivkraft. Det skapar också incitament för leverantörsleden att utveckla nya arbetssätt och innovationer. Både vi teknikkonsulter, entreprenörerna och producenterna av byggmaterial har höga ambitioner och är redo för ökade beställarkrav.
Så hur sätter du igång?
-
Sätt ett projektspecifikt klimatmål.
Börja med att sätta ett projektspecifikt klimatmål. Det är fullt möjligt att hoppa över det här steget och inte sätta något mål alls. Det går att låta förändringsarbetet ske baserat på lust och nyfikenhet, men det är svårt att förutspå hur långt lusten räcker.En annan metod är att kopiera en hamn du ser upp till. Fördelen är att det är snabbt och enkelt, men nackdelen är att ditt klimatmål inte skräddarsytt för ditt projekts förutsättningar.
Den metod vi rekommenderar är att tillsätta en expertgrupp som i form av ett möte eller en workshop får slå sina kloka huvuden ihop och sätta ett mål utifrån projektets egna förutsättningar.
-
Ställ krav på projektören.
Det finns olika sätt att ställa krav i upphandling av projektör. Det kan göras så enkelt som att be leverantören svara på frågan ”Hur ni vill jobba med hållbarhet i det här projektet?”Det går också att använda kravformuleringarna från Upphandlingsmyndigheten, där kravtexter för klimatkompetens och klimatarbete i projektering exemplifieras. Där rekommenderar vi att du väljer den strängaste nivån, för grundkravens tid är förbi nu.
Den tredje varianten är att du anlitar en expert som skräddarsyr kravformuleringar till era behov och sätter en ambitionsnivå som gäller för hela organisationen. Då får du texter som kan tillämpas i alla projekt.
-
Ställ krav på utförandeentreprenör och driftentreprenör.
Vid upphandling av utförandeentreprenör eller driftentreprenör bör grundläggande klimatkrav ställas på drivmedel och byggmaterial som stål och betong. Dessa krav bör betraktas som standard och inte ses som ett mervärde. Klimatkrav är inte något som ska belönas med bonus, utan det är en hygienfaktor i modern samhällsbyggnad.Däremot kan projektet främja ytterligare klimatsmarta idéer genom att ha en innovationsbudget, där tex 1 % av kontraktssumman viks åt att söka efter ny kunskap, gå på studiebesök och föra dialog med leverantörer, eller stå för mellanskillnaden för en eventuell prisskillnad vid val av ett mer klimatsmart byggmaterial.
-
Följ upp kraven.
För beställare är det dock viktigt att ha egen kompetens i beställarorganisationen för att kunna följa upp leverantören. Det är viktigt att vara sträng och följa upp kraven, annars riskerar de att bli verkningslösa. ”Ingen läxa utan rättning” – som min mamma brukar säga. Hon är en rutinerad mellanstadielärare som vet vad som funkar, och hennes ord litar jag på. Det som funkar i skolan funkar också på oss i byggbranschen, vare sig du var eleven på första eller sista bänkraden. Klimatkraven ska följas upp regelbundet, gärna med samma frekvens som uppföljningen av ekonomi och kvalitet.
Läs mer