Klimatanpassning

Hög tid att sätta spaden i backen

När regnet öser ned och du står ensam på en grusväg i skogen, genomblöt och med vatten i skorna, då är det för sent att anpassa sig till vädret. Du borde kanske haft regnkläder och gummistövlar. Lite så är det också med Sverige och världen enligt IPCC, FN:s klimatpanel, som just släppt sin andra rapport om klimateffekter, klimatanpassning och sårbarhet. Det börjar bli hög tid att gå från utredning till spaden i backen.

Den förra rapporten kom 2014 och det är i de här sammanhangen ganska länge sedan, för utvecklingen går fort och den går tyvärr och fel håll. Läs rapporten Huvudslutsatser i IPCC:s rapport Klimat i förändring 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet.

Jag ska inte utveckla hela deras resonemang, det räcker med att konstatera att det är bråttom med klimatanpassning och att många av de åtgärder som genomförts inte alltid varit så effektiva och vissa fall till och med förvärrat problemen. Regnrock och gummistövlar är kanske bra, men om det är varmt samtidigt? Då blir du också blöt inifrån. IPCC konstaterar att det i många fall inte räcker med små steg i rätt riktning, det krävs genomgripande förändringar på samhällsnivå som stödjer en anpassning till förändrat klimat.

Klimatanpassning viktigt även i norra Sverige

Vad ska jag göra nu då tänker du? Jag som inte har makten över de stora förändringarna? Som konsult har jag de senaste fem åren sett ett långsamt ökande intresse för klimatanpassning. Många små och större goda steg har tagits. En del konkreta åtgärder har genomförts i städer som Karlstad, Göteborg och Malmö. Jag upplever att engagemanget i klimatanpassningsfrågan är stort i södra och västra Sverige som också har stora utmaningar men jag tycker det är hög tid att även norra Sverige vaknar. Klimatförändringarna kommer att påverka hela Sverige och med dramatiska effekter även norr om Gävle och då inte bara längs kusten. Vi finns i hela landet om du behöver stöd.

Hållbarhetscertifiering är ett bra sätt att komma igång med din klimatanpassning.

Hos oss dominerar de offentliga Sverige fortfarande förfrågningarna men även den privata fastighetsbranschen har börjat höra av sig. Här är det främst hållbarhetscertifieringarna som driver på anpassningsarbetet genom till exempel BREEAM-SE som har poäng för just klimatanpassning. Certifiering är generellt sett ett bra verktyg för att åstadkomma både hållbarhet och klimatanpassning och kanske det första du som fastighetsägare ska fundera över.

Utredningar beskriver risker och förslag till åtgärder

För kommuner, regioner och län gör vi ofta utredningar och underlag till planer. Många utredningar och planer blir det. Tyvärr är det min bild att det ofta tar stopp där. Kanske är det kostnaderna som skrämmer? Eller avsaknad av mandat?

Här är några tips för dig som känner frustration inför klimatanpassningsfrågan och kanske har kört fast:

  • Kartlägg din process – hur ser processen fram till beslut och åtgärd egentligen ut? Hur sätter du bäst upp processen? Vilket är målet?
  • Planera baklänges –  börja med att tänka möjliga åtgärder och deras finansiering. Vad behöver du utreda då? Kanske läge att börja med finansieringen?
  • Använd dina resurser rätt – när behöver du en konsult? Till vad? Vad kan ni göra själva?
  • Se över dina underlag – har du tillgång till alla data som behövs? Är de digitaliserade? Är de aktuella?
  • Planera din kommunikation – vilka måste informeras, när och hur, vem behöver du kommunicera med internt och externt, vilka är dina huvudbudskap?

Klimatanpassning behöver inte kosta miljoner – enkla åtgärder räcker långt

Många tror att utredningar är dyra och att åtgärderna måste vara stora och komplicerade. Så behöver det inte alltid vara. Digitaliseringen har gått fort de senaste åren och tillgången på öppen data är stor. Vi och många av våra konsultkollegor har utvecklat verktyg som snabbt och kostnadseffektivt kan använda öppen data för tillräckligt bra analyser av till exempel skyfallsrisker. Skaye är ett exempel på verktyg Tyréns har utvecklat för att förutse och beräkna klimatrisker och som vi nu använder i ett uppdrag för Ystads kommun.

Det kan räcka med förhöjd kantsten för att förebygga översvämningar vid skyfall.

Och du, stirra dig inte blind på de stora miljonåtgärderna. Ofta kan det handla om små och relativt enkla lösningar. En förhöjd kantsten  kan till exempel räcka för att förebygga översvämningsskador vid skyfall.

Förresten – visst är det hög tid att tänka till om frågan om finansieringen? Jag ser gärna mer av privat-offentlig samverkan inom klimatanpassning. Räck varandra handen, börja prata, gör saker tillsammans i hela kedjan och på alla nivåer, dela på investeringarna. Vi underlättar gärna dialogen!

40 meter breda kanaler reglerar vattenståndet i Mälaren

Nu händer faktiskt konkreta saker också, spaden är i marken. Jag tänker till exempel på Slussen i Stockholm. Vi på Tyréns har arbetat med Slussen sedan projektets start. Det har skrivits  mycket om Guldbron, eller Slussbron som den faktiskt heter, och kanske någon rad om den nya slussen, Viktoriaslussen, men nästan inget om de två stora avbördningskanalerna. Dessa nästan 40 meter breda kanaler med sina enorma stålluckor på båda sidorna om Viktoriaslussen ska inom kort höja förmågan att reglera vattenståndet i Mälaren. Det minskar översvämningsrisken runt hela Mälaren och bidrar till att säkra en god råvattenkvalitet i sjön och därmed dricksvattnet för miljoner hushåll.

 

Läs en intervju med Åke Svensson i Dagens Industri ”Alla vill klimatanpassa – men ingen vill ta notan” (1 mars, 2022)

Läs mer om Tyréns satsning inom klimatområdet på tyrens.se/klimat

Se ett webbinarium om Skaye, Tyréns verktyg för att förutse och beräkna klimatrisker