En sommarhälsning och en önskan om en precis lagom varm sommar

Sommaren är här med förhoppningsvis precis lagom varma och soliga dagar. Realistiskt får vi väl både förvänta oss dagar då det regnar horisontellt och stekheta dagar då vi inte gör mycket annat än klagar på att vi är varma. Den värmen har vi ju redan fått en försmak på under juni.

Värme påverkar oss på många olika sätt. Min kollega Maria Lagerström skrev till exempel ett blogginlägg om värmens påverkan på grundvattnet. Det kan du läsa här. Värme kan även skapa både hälsoproblem och ökad dödlighet. Under sommaren 2018 dog cirka 600 personer på grund av den rekordvärme vi upplevde både under våren och sommaren.

Värmestress är något vi måste inkludera i samhällsplaneringen då det (främst i städer) kommer att bli ett ökat problem i framtiden. Detta på grund av tre orsaker:

  1. Värmeböljor i Sverige och omvärlden förväntas öka i antal, längd och intensitet på grund av klimatförändringar. SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet.
  2. Vi får en så kallad ”värmeöeffekt” i storstäder när vi förtätar dem. I vissa fall handlar det om en skillnad på 10 grader mellan stad och landsbygd. Värmeöar uppstår när grönska i städer ersätts av asfalt och betong som absorberar istället för att reflektera värme. När vi minskar på grönytor och träd förlorar vi också den naturliga kylande effekten från skuggor och avdunstning från löv och jord. Till på köpet så kan höga byggnader stänga in värme och vi får ett ogynnsamt luftflöde. Sen ska vi inte glömma spillvärmen från till exempel fordon, industrier och luftkonditionering. Problemet växer i takt med våra städer och den förtätning som pågår.
  3. Vi är inte vana vid värmeböljor i Sverige och saknar infrastruktur och rutiner för att hantera värme. Värmen i Sverige kan därför upplevas mer besvärande än till exempel i södra Europa. Lite som hur vi i Skåne påstår att vi har det med kyla under vintern. Ni som upplevt en kall skånsk vinter vet vad jag pratar om.

För de flesta av oss är värmen inte mer än besvärande men för riskgrupper så som äldre, små barn, gravida och sjuka människor kan det innebära en allvarlig hälsorisk. Framförallt är det farligt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. Återhämtning är mycket viktigt för kroppen och det gäller att få ned temperaturen inomhus.

För att kunna skydda riskgrupper behöver kommuner och stadsplanerare ligga steget före och förstå hur värme upplevs i olika delar av staden eller kommunen. Man bör bland annat se över stadens allmänna ytor för att kunna erbjuda en dräglig och svalkande stadsmiljö även under högsommaren. Tyréns kan genom värmekartering visa hur den upplevda temperaturen varierar i urban stadsmiljö och vi hjälper våra kunder att identifiera områden som påverkar riskgrupper i samhället. Vi kan ge råd översiktligt om vilka delar av staden som är mest utsatta eller på detaljnivå visa var det är mest prioriterat att satsa på åtgärder.

Tyréns hjälper inte bara kommuner och samhällsplanerare med att identifiera risker utan också med åtgärdsförslag.

När ett behov är identifierat tar vi fram åtgärdsförslag. Behoven är som störst där värmen kan ha stora negativa effekter på hälsan. Inom vård, omsorg och skola till exempel an det finnas behov av temperaturreglering både inomhus och utomhus för att minska negativa effekter på hälsa och allmäntillstånd.

Vegetation, i synnerhet träd, har kylande effekt på vårt stadsklimat. I en stad kan det skilja flera grader mellan bebyggelsen och grönytorna. Störst effekt har beskuggning av träd. Skugga kan också konstrueras med tak pergolor och liknande. Material har olika förmåga att lagra värme. Vi tittar på materialval på byggnadernas fasader och markmaterialen i utemiljöerna. Hårdjorda ytor som asfalt lagrar mer värme än ett genomsläppligt material som grus.

När vi studerar åtgärder för att minska värmen i en specifik miljö tittar vi på åtgärder både på kort och lång sikt. Vilka andra behov finns och vilka kostnadsramar styr? Vi ser också om miljön kan skötas annorlunda för att öka temperaturregleringen.

Med ett varmare klimat ställs det högre krav på växtplats och växtval. Idag har vi lärt oss att välja växtarter som klarar sig bättre i extrema väderlekar, som vid värme och torka

Om ni vill ha hjälp med att förstå den upplevda värmen och risker i er kommun eller vill få hjälp med åtgärder så är ni välkomna att kontakta oss på Tyréns. Till dess önskar jag en härlig sommar med precis lagom varma dagar.

Läs mer om värmekartering på tyrens.se

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg