Se problemen, inte utmaningarna

I morse var jag på ett frukostseminarium som anordnades av Manpower Group.  Talare var Per Grankvist, fristående kolumnist på ledarsidorna i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad och som regelbundet medverkar i Nyhetspanelen i SVT Gomorron Sverige.

Namnet på föreläsningen var ”Så tjänar du pengar på hållbarhet”.

Jag, som säkert många andra, upplever ofta att när pengarna börjar sina, så är miljöfrågor och sociala frågor ofta det som stryks först på beställarens önskelista i denna bransch.

”Det är billigare att dra vägen i ytläge, så vi gör det och naturen får anpassa sig” eller ”det är dyrare med svenska material, så vi beställer från Kina och hoppas att så få barn som möjligt varit delaktiga i tillverkningsprocessen”.

Därför rusade jag till föreläsningen i hopp om att få hands-on facts om hur man gör hållbarhet lönsamt för att få mer tyngd att driva dessa frågor. Tyvärr gav Grankvist inte så många konkreta exempel, utan planterade snarare små frön som man själv får vattna och gödsla för att det ska bli något värt att skörda. (Dock ska det tilläggas att dessa frön både var roliga och ögonöppnande).

Däremot fastande jag för ett visst tankesätt som Grankvist hade. En idé om att beslutsfattande ska vara svart eller vitt och att man ska undvika den luddiga gråzonen.

Han delade upp allt i ”smart” eller ”dumt”.

Du går in på en ledig toalett och lampan lyser när du öppnar dörren. Direkt dumt.

Liksom det är dumt när man går in på en toalett och det redan sitter någon där men låset funkade inte. Också direkt dumt.

Om man kan dela upp beslutsfattande i dessa två kategorier blir det genast mycket enklare, för vem vill vara dum? Grankvist menar också att det i slutändan är de smarta besluten som blir de lönsamma besluten:

  1. Det är dumt att dra en stor motorväg rakt över ett värdefullt naturområde. Det är smart att förlägga vägen i tunnel istället.
  2. Det är dumt att beställa material från Kina och hoppas på det bästa. Det är smart att beställa material från Sverige där barnarbete gradvis har förbjudits sedan 1833 (DN).

En annan idé han hade var att vi ska sluta kalla saker för ”utmaningar”. Jag kan bara hålla med. Att kalla de PROBLEM som vi står inför i dagsläget för ”utmaningar”, med inte minst klimathotet liggandes som en blöt filt över oss, är att direkt dyka ner i gråzonen och försöka förfluffa allvaret. Jag har då aldrig känt mig mer motiverad av att stå ”inför en utmaning”, än vad jag är att lösa ett problem, så jag vet inte varför man myntade begreppet ”utmaning” från första början.

Så sammanfattningsvis; var smart, inte dum och lös problem, inte utmaningar.

 

Smart eller dum

Smart eller dum?

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg