Planerar kommunerna bort vår mat?

I framtiden behöver ingen äta. Åtminstone inte i våra storstäder, för samtidigt som intresset för odling inne i städerna är större än någonsin, försvinner allt mer av jordbruksmarken utanför städerna och bebyggs av motorvägar och bostäder. Förutom att bonden aldrig kan ersättas av hipstern är frågan;  är detta ens lagligt?

Jo, det är klart att allt detta görs enligt planer som ställs upp efter lagarnas alla krav. Ingen planerare ska känna sig utpekad. Men det finns en paragraf som ofta försummas i planeringen. I miljöbalkens 3 kapitel, 4 § pekas jordbruksmark ut som ett nationellt intresse, som inte ska exploateras om det finns annan mark att tillgå.

Enligt en sammanställning från Jordbruksverket används denna paragraf sällan när kommuner planerar för nya bostadsområden. Kommunerna gör inte de avvägningar som lagen kräver. Jordbruksmarken får ge vika för andra intressen, som att kommunen råkar äga marken. Kommunerna anser sig också vara dåliga på att bedöma jordbruksmarkens värde.

Våra grannar Danmark (som har väldigt mycket åkermark) och Norge (som har väldigt lite åkermark) tar denna fråga på mycket större allvar. Där är fokus att åkermark i första hand ska skyddas.

Intressant nog visar Jordbruksverket att begreppet riksintresse ger ett starkare skydd än miljöbalken 3:4. Idén att göra jordbruksmark till riksintresse förkastades när Naturresurslagen skrevs, men den kanske borde tas upp igen.

Hur vet man då om marken man detaljplanelägger är värdefull jordbruksmark? Man tittar helt enkelt tittar på länsstyrelsens hemsida där Åkermarksklassningen från 1976 finns inlagd.

P.S. En liten notering till dem som skriver mycket rapporter. Jordbruksverket har skrivit slutsatserna redan på omslaget, vilket var en bra service till läsaren. Dessutom har de citerat en dikt av Karlfeldt i sin rapport. Kul grepp båda två.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg