Hållbarhetscertifiering som budskap

Jag har spanat på några stadsutvecklingsprojekt som är, eller ska bli hållbarhetscertifierade enligt BREEAM communities. BREEAM communities är ett certifieringssystem för stadsdelar där enskilda byggnader också kan, men måste inte vara, miljöcertifierade enligt ett certifieringssystem för byggnader. Jag ville se hur de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete och det faktum att de arbetar hårt med certifieringen. Jag tänker att den information projektägarna för fram är det som är det viktigaste budskapet och det som är säljande antingen ekonomiskt eller varumärkesmässigt.

stadsmiljö

Media City UK är den första stadsdelen att bli certifierad enligt Breeam communities. De informerar på sin hemsidan om arbetet med energisnåla lösningar bland annat sina kombinerade kraftverk (trigeneration) som genererar både värme, kyla och el. Kraftverken  har 80 % verkningsgrad istället för normalt 36 %. Även den gröna infrastrukturen med spårvagn påpekar de som viktig.

Masthusen i Malmö som snart har sin certifiering färdig berättar under begreppet hållbarhet om energismarta lösningar men också sedumtak och källsortering. På andra platser på hemsidan framgår att de har väldigt bra busstäthet, korta avstånd och trevliga mötesplatser inom området.

Sheffield housing company har litet annan vinkel. Redan på förstasidan får man veta fördelarna för omgivningen utifrån alla hållbarhetsaspekter ekologisk, ekonomisk och social. Då handlar det litet grann om energi men desto mer om att området passar många typer av människor. Det finns olika upplåtelseformer för boende, både hyresrätter och bostadsrätter. Även handikappanpassning förs fram och att det finns mötesplatser för att människor med olika bakgrund ska kunna mötas. Stadsdelen bidrar till den lokala ekonomin genom det finsn utrymmen för olika typer och storlekar av verksamheter. Sist men inte minst påpekar man att lokalbefolkningen har fått tycka till om utformningen av den nya stadsdelen.

Vad drar man för slutsatser av denna högst ovetenskapliga undersökning? Först och främst inser jag att Media City UK och Masthusen inte talar om allt de faktiskt gjort. Jag vet att Breeam communities ställer krav på samråd och möjlighet för intressenter att påverka. Det finns också många krav gällande ekonomiskt bärkraft med arbetstillfällen och krav på en viss andel hyresrätter. Trafik, trafiksäkerhet och offentliga platser är också viktiga aspekter att få med. Det här har alla projekt arbetat med, även om de inte säger det. Samrådsarbete ä ren viktig del av systemet och det är en utmaning att hitta målgrupper och få dem att arbeta kreativt med att utveckla planerna. Kommunikationen kring hållbarhetsarbete har fokus på den ekologiska dimensionen medan den sociala har en mer undanskymd tillvaro. Den ekonomiska dimensionen nämns inte alltid heller men det brukar vara ganska naturligt att få in sådana frågor i projektet. När det gäller den ekologiska dimensionen är det intressant att alla tar med energifrågan. Det ligger i tiden med energisnåla lösningar.

Ska man hållbarhetscertifiera ett projekt handlar det om att dokumentera mycket. Många papper blir det. Men certifieringen innebär att man måste ha en systematik i arbetet med att få projektet på det sätt som man vill. Fungerar det lika bra i projekt där man inte har samma krav?

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg