Vad är hållbarhet för konstruktören?
Konstruktion är grunden för allt byggande och som konstruktör har du därför en nyckelroll i omställningen till ett mer hållbart samhällsbyggande. I det här inlägget reflekterar jag över hållbarhet kopplat till konstruktörens vardag.
Som konstruktör arbetar du med att analysera och utforma bärande strukturer i byggnadsverk. Du arbetar både med ny- och ombyggnad av byggnader, broar eller andra konstruktioner. Du har spetskompetens inom specifika tekniska lösningar för till exempel byggsystem, murverk, byggmaterialen som betong, stål och trä eller avancerad lättbyggnadsteknik.
I en snabbt föränderlig omvärld har nya områden blivit allt viktigare att ta till sig och omfamna inom olika yrkesdiscipliner. Inom samhällsbyggande gäller det konstruktören, precis som de flesta andra yrkesroller i branschen – allt från stadsplaneraren och planarkitekten i tidiga utvecklingsskeden, till projektledaren, platschefen och arbetsledaren på bygget och fastighetsägaren, förvaltaren och fastighetsskötaren i den färdiga byggnaden. Alla måste fundera på hur deras arbete påverkas av den snabba teknikutvecklingen, digitaliseringen och den nya synen på hållbarhet – och utifrån det utveckla sina kompetenser och sina arbetssätt.
Hållbarhetsfrågan fungerar annorlunda än det som traditionellt är konstruktörens vardag. Utöver ett fokus på de tekniska lösningarna handlar det om att beakta flera andra aspekter av arbetet. Så här beskriver vi på Tyréns begreppet kopplat till konstruktörens arbete. Vi har utgått från hållbarhetsperspektiven – rättvisa, hälsa, miljö, platsens värden och framtida behov.
Utveckling utifrån plats och sammanhang
Grunden för samhällsbyggandet är att skapa ett samhälle – som är funktionellt, ändamålsenligt och kvalitativt. I det praktiska arbetet innebär det att en plats eller ett område utvecklas på något sätt. De första frågorna konstruktören behöver ställa sig är vilka värden och funktioner som ska eftersträvas och hur platsens befintliga kvaliteter, karaktär och förutsättningar kan nyttjas, utvecklas eller bevaras.
En sådan ansats i ett uppdrag kräver samverkan med andra discipliner. Vilka begränsningar sätter detaljplanen, vad vill byggherren uppnå, vilka uttryck och kvaliteter vill arkitekten utveckla och vilka möjligheter ser installatören? En tidig samverkan mellan olika kompetenser är en viktig förutsättning för att optimera resultatet. Hur kan exempelvis projektets gestaltningsambitioner förenas med kraven på funktion, kvalitet och val av konstruktiva och tekniska lösningar?
Framtiden formas här och nu
Vi behöver lyfta blicken tidigt i konstruktionsuppdraget och samla de kompetenser som krävs för att lösa uppdraget. Och på samma sätt behöver vi ta med tidsperspektivet. Det som projekteras nu kommer att forma framtiden – en lång tid framöver – både på gott och på ont. Bra planerat blir byggnadsverket något som skapar nya värden och möjligheter, medan en sämre planerad konstruktion riskerar att skapa begränsningar och slöseri.
En hållbar projektering klarar klimatförändringar som extrem värme och förändrade grundvattennivåer.
Genom att se på uppdraget ur ett livscykelperspektiv blir nya aspekter tydliga, som därmed också blir viktiga att hantera. Två centrala hållbarhetsbegrepp är resiliens och flexibilitet. Hur tar vi i projekteringen höjd för påverkan från exempelvis extremväder, ett förändrat klimat, ökade solvärmelaster, lägre eller högre grundvattennivåer, avbrott i försörjning av el, värme, kyla och vatten eller risker för brand, explosioner och olyckor? Hur ser vi till att förändrade behov eller tillämpning av ny teknik är framtidssäkrade för att vi ska slippa riva och bygga nytt? Och hur skapar vi bästa möjliga förutsättningar för en förvaltning av konstruktionen som maximerar effektiviteten och minimerar resursanvändningen över livscykeln?
Allt vi bygger är för människan
Det är lätt att glömma, när man är mitt uppe i detaljerna av sitt arbete, att allt vi planerar, projekterar och bygger är till för oss människor och våra möjligheter att skapa god livskvalitet. Utvecklingen måste leda mot ett alltmer välmående och mänskligt samhälle. Vad är annars meningen med vårt arbete? Att förändra något är inget självändamål! Vi behöver ta för vana att alltid fundera på vilka mänskliga värden som skapas av vårt arbete, både i byggprocessen och i den färdiga konstruktionen.
Byggnader och områden ska vara trygga och tillgängliga, det vi bygger ska bidra till människors välmående och hälsa.
Hur säkerställer vi exempelvis att området, kvarteret, byggnaden eller bron vi projekterar blir trygg och säker eller logistiskt, fysiskt och socioekonomiskt tillgänglig och anpassad för olika människor? Den upplevda tryggheten kan påverkas av en rad olika faktorer som exempelvis fysisk utformning, platsens attraktivitet och identitet, utbud av social och kommersiell service, belysning, vegetation och överblickbarhet.
Hur människors hälsa och välmående påverkas är också en central aspekt av planeringen – kanske den viktigaste av alla. Hur är materialen producerade och var kommer de ifrån? Är de schysst producerade med hänsyn till arbetsmiljö, arbetsrätt och mänskliga rättigheter? Planeras det för en säker arbetsmiljö i byggproduktionen? Säkerställs en god inomhusmiljö genom att beakta materialval, radonsäkerhet, luftkvalitet, ventilation, termiskt klimat, akustik, fuktsäkerhet, dagsljus och belysning?
Genom att planera med hänsyn till mänskliga värden som hälsa, välbefinnande, trygghet, social rättvisa och tillgänglighet, är vi med och bidrar till en utveckling mot ett mer hållbart och välmående samhälle i både stort och smått.
Resursanvändningen är centralt
Miljöperspektivet av hållbarhet handlar om hur vi som samhälle kan verka inom ramen för vår planets villkor. Hur nyttjar vi långsiktigt naturresurser? Hur påverkar vi våra ekosystem? Hur kan vi leva i symbios med den miljö som hela vår existens vilar på? Byggsektorn använder idag en stor del av världens resurser. Det är en resursanvändning som orsakar en stor del av dagens miljöproblem i form av utarmningen av naturresurser, klimatförändringarna, utarmningen av den biologiska mångfalden och spridningen av skadliga ämnen till luft, mark och vatten.
Klimatavtrycket påverkas av hur effektivt vi hanterar energi, material och transporter
Klimatavtrycket från dagens byggande påverkas av många faktorer som alla behöver adresseras i projekteringen – energieffektivitet, energins ursprung, transporter och logistik, typ av material för användning, materialeffektivitet och hur materialet tillverkas. Genom livscykelanalyser och livscykelkostnadsanalyser kan både klimatpåverkan och kostnader optimeras långsiktigt redan på ritbordet.
Resursanvändningen i byggandet behöver minska och bli mer effektiv för att bli hållbar. Olika frågeställningar kan ge vägledning för hur resurser kan användas mer effektivt. Hur kan befintliga byggnader och konstruktioner nyttjas bättre för att undvika nybyggnation? Hur kan byggdelar, tekniska installationer och byggvaror återbrukas eller materialåtervinnas? Hur kan byggavfallet minimeras eller till och med elimineras? Hur effektiviserar vi användningen av resurser som el, värme, kyla, vatten, insatsvaror och kemikalier? Kan exempelvis en byggnad bli självförsörjande på el genom att kombinera solceller och energilagring med ett effektivt klimatskal och energieffektivitet?
Slutligen har valet av material stor betydelse för den totala miljöpåverkan. Olika material har olika estetiska uttryck, har olika klimatavtryck, är olika känsliga för fukt och nedbrytning, har olika fysikaliska egenskaper som påverkar konstruktionens egenskaper, har olika livslängd, har olika innehåll av kemiska ämnen, har olika behov av underhåll och har olika påverkan på natur, människor och miljö när de tillverkas. Många olika aspekter behöver beaktas när valen ska göras. Det är viktigt att kunskapen och förståelsen är på plats och att valen blir medvetna för att valen ska bli rätt.
Att arbeta med hållbart samhällsbyggande kräver att konstruktören precis som andra yrkesdiscipliner, både lyfter blicken och bestämmer sig för vilka värden som ska skapas, och har kunskapen för att förstå vad som krävs för att nå dit. Ingen kan dock själv behärska hela bredden av kompetenser, vilket visar på betydelsen av samverkan mot en gemensam målbild. Det är en samverkan mellan beställare, konsulter och entreprenörer, liksom en samverkan mellan konstruktörer, arkitekter och installatörer.
Lika viktigt är att samverka med kompetenser inom hållbarhetens olika specialistområden som exempelvis byggnadsfysik, trafik, miljö, vatten, mark, geoteknik, akustik, brand och risk, kulturbyggnation, ekologi, limnologi och social hållbarhet. Genom kombinationen av en gemensam målbild, hållbarhetskompetens och samverkan kommer vi med andra ord lite längre – i den riktning vi vill och som vi i slutändan måste.
Hållbarhet för konstruktören i korthet
- Formulera vilka värden och funktioner som ska eftersträvas – vad är målbilden?
- Starta samverkan med andra aktörer och professioner så tidigt som möjligt i processen
- Ta tillvara på platsens kvaliteter och förutsättningar – kanske behöver funktioner anpassas till platsen och inte alltid tvärtom
- Planera utifrån byggnadens hela livscykel – hur skapas tillräcklig resiliens och flexibilitet för framtida förändringar? Hur ska byggnaden förvaltas?
- Planera för människan i bred bemärkelse, förutom den omedelbara funktionen, även värden som hälsa, inomhusmiljö, välbefinnande, trygghet, social rättvisa och tillgänglighet
- Eftersträva minsta möjliga negativa påverkan på miljö genom att projektera resurseffektivt, klimatsmart och med rätt materialval – tänk resurshushållning och cirkulära materialflöden i form av återbruk och återvinning
Om Tyréns arbetssätt
På Tyrens har vi en arbetsmetod i våra uppdrag som vi kallar Samverkan för hållbarhet. Ett digitalt verktyg TyrImpact fungerar som ett övergripande paraply som samlar allt arbete med hållbarhet – såväl miljö- och klimatfrågor som sociala hållbarhetsfrågor och ekonomisk hållbarhet. Det visualiserar hållbarhetsfrågorna och gör dem tydligare och lättare att arbeta med.
Genom att skapa en gemensam arbetsyta kan projektets olika kompetenser samordnas med hanteringen av alla olika typer av hållbarhetsfrågor. Det gör det lättare att överblicka helheten, förstå hållbarhetsarbetet och tydliggöra målsättningen – för alla inblandade. När vi samlar allt på en plats blir det även lättare att jobba strukturerat med hållbarhet och att samverka med varandra. Var och en ser tydligare sitt ansvar och vi kan försäkra oss om att viktiga hållbarhetsaspekter inte missas eller glöms bort längs vägen. Läs gärna mer om vårt hållbarhetsarbete på Tyréns webbplats.
Skribent Per Löfgren, tidigare hållbarhetschef på Tyréns