Få upp ögonen för styrkan i den strategiska miljöbedömningen!
Från nödvändigt ont till strategiskt underlag för samverkan. Det finns mycket att vinna på att göra en miljöbedömning tidigt i projektet som underlag för den dialog du behöver för att slippa dyra överraskningar längre fram.
Ibland får jag uppfattningen att miljöbedömningen ses som ett nödvändigt ont, med pekpinnar och yttranden om mål och normer. Men det huvudsakliga syftet är att åstadkomma en integrering av miljöaspekter i ett tidigt, mer övergripande skede, där det ännu finns utrymme för strategiska alternativa val men också att göra en riskbedömning av var processen kan haka upp sig. I den bästa av världar startar därför planeringsprocessen och miljöbedömningsprocessen samtidigt och är därefter en iterativ och integrerad process med samma mål: ett långsiktigt hållbart samhälle och ett specifikt hållbart projekt.
Miljöbedömningens roll är idag stor och får ett allt större inflytande i samhällsplaneringen i Sverige. Ett exempel som stoppades just på grund av bristen på miljöbedömning är utvecklingsprojektet vid Kristinebergs slott. Vid Kristinebergs slott finns höga naturvärden i form av gamla skyddsvärda ekar samt ett flertal rödlistade arter, i ett område som beskrivs som ett biologiskt kärnområde i Stockholm. Detaljplaneförslag ogiltighetsförklarades dock i både Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen, delvis på grund av att en miljöbedömning inte gjorts. Det är förstås lätt att vara efterklok och det är inte avsikten med detta inlägg att peka finger, men det är ändå ett exempel att ta tillvara.
Naturvärden hade såklart blivit negativt påverkade av utvecklingsprojektet. Men projektet hade å andra sidan också en möjlighet att fungera som bullerskydd för befintlig bebyggelse. För att visa att man gjort allt man kunnat för att värna naturvärden samtidigt som man förbättrar boendemiljön hade man kunnat använda miljöbedömning som verktyg.
Här hade den strategiska miljöbedömningen, i ett tidigt skede, kunnat peka på viktiga värden och påverka planförslaget i en riktning som hade kunnat undvika, minimera eller eventuellt kompensera de negativa konsekvenser som bedömdes uppstå. En miljöbedömning kan också skapa dialog och samförstånd om ett utvecklingsprojekt, och därmed också eventuellt undvika ett överklagande och sedan, som i detta fall, en fällande dom och ogiltighetsförklaring av planen. I miljöbedömningen kan man konsekvensbedöma alternativ och sedan ställa dem mot varandra. Då blir det lättare att visa för alla parter vilka avvägningar som gjorts och kanske också få en bättre förståelse för dem.
Att ta fram en plan eller ett program som skapar en hållbar ram för utvecklingen är en svår uppgift. Det behövs en samverkan mellan olika discipliner och hantering av komplexa frågor, samtidigt som det krävs en långsiktig helhetssyn och ett strategiskt förhållningssätt.
Vinsten för beställaren av miljöbedömningen är, förutom att skapa ett så hållbart och attraktivt utvecklingsprojekt som möjligt, även att minska risken för oönskade överraskningar senare i processen, såsom kostnadsintensiva åtgärder eller att planförslaget överklagas eller helt enkelt inte godkänns i samrådsförfarandet.
Ett ännu tidigare underlag och utlåtande kring investering av marken hade också kunnat göras med Tyréns nystartade projekt Grön Due Diligence. Men det får vi berätta mer om en annan gång.