Hur ska vi investera för att nå Parisavtalets mål? EU:s taxonomi visar vägen

Det är märkliga tider fyllda av oro och det kan vara svårt att tänka långsiktigt. Det är dock viktigt att vi inte tappar vårt sikte; ett klimatneutralt Sverige 2045. Många röster hörs för att vi ska använda den finansiella kris vi befinner oss i nu för att omställa vårt finansiella system till att vara mer hållbart och klimatresilient.

En stor utmaning för den omställning som krävs av vårt finansiella system är att det inte finns någon definition på vad en hållbar investering är. Denna otydlighet skapar hinder för att styra kapitalflödena till hållbara investeringar samt ökar risken för ”greenwashing”. EU har därför utvecklat en taxonomi som kan beskrivas som ett uppslagsverk över hållbara ekonomiska aktiviteter. Verksamheter kan till exempel slå upp sin aktivitet i uppslagsverket för att se ett konkret tröskelvärde som de ska möta för att kunna kalla sig hållbara. En investerare kan utvärdera hur stor del av portföljen som är hållbar eller ”taxonomy compliant”.

En ekonomisk aktivitet kan klassas som hållbar om den uppfyller ett antal kriterier och möter satta tröskelvärden. Kriterierna är:

  • Aktiviteten bidrar väsentligt till en av följande sex hållbarhetsmål:
    1. Minska klimatförändringarna
    2. Klimatanpassning
    3. Hållbart användande och skydd av vattentäkter och marina resurser
    4. Övergång till en cirkulär ekonomi
    5. Minska och kontrollera utsläpp
    6. Skydda och återställa biodiversitet och ekosystem
  • Den gör inte avsevärd skada på de fem andra målen
  • Den följer internationella konventioner avseende arbetsrätt och mänskliga rättigheter (till exempel OECD Guidelines on Multinational Enterprises and the UN Guiding Principles on Business and Human Rights)

För ett par veckor sedan släppte EU:s tekniska expertgrupp en rapport med konkreta tröskelvärden för sektorer som täcker hållbarhetsmålen ”minska klimatförändringarna” och ”klimatanpassning”. Rapporten omfattar sektorer som tillsammans står för 93,5 procent av utsläppen. Ett exempel på tröskelvärde är till exempel för personbilar där koldioxidutsläppen från 2025 får vara högst 50 gram koldioxid per körd kilometer för att bilarna ska räknas som gröna enligt taxonomin. Från 2026 ska det vara 0 gram. På samma sätt finns det liknande tröskelvärden för tillverkningsindustri, fastigheter, energi, skogs- och jordbruk för att nämna några exempel.

Från och med december 2021 blir taxonomin tvingande och alla finansiella aktörer som erbjuder produkter och rådgivning måste då redovisa sin påverkan i enlighet med den. Även bolag med mer än 500 anställda ska redovisa omsättning, kapitalinvesteringar och operativa kostnader i enlighet med taxonomin. Taxonomin förväntas även ligga till grund för till exempel EU och andra institutioner när de utvecklar miljömärkningar och inte bara för finansiella produkter.

Nu är jag väl partisk eftersom jag arbetade med framtagande av taxonomin innan jag började på Tyréns men jag förutspår att den kommer att väsentligt påverka vår marknad långt före den blir tvingande. Vi ser redan nu företag som redovisar deras uppfyllelse av taxonomin och de första gröna obligationerna i linje med taxonomin har även emitterats. Spännande! Vill du veta mer hör du av dig till mig eller så kan du läsa rapporten från EU:s tekniska expertgrupp här: Final Report on EU Taxonomy