”Säg inte: Det går inte. Det går visst!”

Titeln på detta inlägg har jag stulit från Peter Wolodarski som skrev en lysande krönika  i söndagens (26/8) Dagens Nyheter. Den handlade om tågresor och tiden när Dagens Nyheter började undersöka möjligheten att chartra ett tåg för att åka neråt Europa. ”Det går inte” hörde de oavbrutet tills de kommer i kontakt med en tågentreprenör (vad nu det är för titel) som ville engagera sig. Då fick de ihop ett fungerande alternativ och kunde annonsera resan till läsarna. Resan blev fullbokad direkt. Så säg inte att det inte går. Det går visst! Bara man vill!

Klimatåtgärder

Det här fick igång min hjärna ordentligt. Jag tänker samma sak om klimatåtgärder. Säg inte att det inte går. Det går visst! Bara man vill! Motståndarna säger att världen kommer gå in i en ekonomisk recession som är förödande om vi börjar genomföra åtgärder för att klara klimatet. Men människor har skapat det ekonomiska systemet som får de ekonomiska hjulen att snurra. Det är klart att det går att ändra och utveckla bara människan vill. Så länge människor behöver saker och tjänster för att klara sina behov finns det sätt att låta pengarna flöda i ett system som skapar välfärd för så många som möjligt. Det gör inte dagens system. Det går inte att bygga ett långsiktigt hållbart mänskligt samhälle på ett system där det är ”gratis” att tömma jordskorpan på naturresurser. Att själva omställningen är supersvår och kommer innebära att resurser fördelas annorlunda är en annan sak. Men säg inte att det inte går. Det går visst bara man vill.

Förändring sker alltid

Motståndarna till förändringar  verkar tro att inget förändras bara vi väntar och gör ingenting (säg till om jag har fel). Man kan ju skrikskratta sig till mardrömmar av sånt. Världen kommer förändras oavsett vad vi gör. Vill vi sitta med rodret i hand eller bakåtlutade utan roder och se var vi hamnar? Vi har ingen aning (jo ganska mycket) om hur illa det kan bli, om vi inte får bukt med de förhöjda klimatgaserna.

Vilja

Handlar det om vilja?  Tänker alla att det  är andra än vi själva som råkar värst ut? Kanske är det så på kort sikt. Men klimatflyktingar är inte heller så billigt att ha på den politiska agendan när man har interna problem i landet. Inte knasigt väder med värmeböljor och översvämningar heller. Och kom ihåg att det redan kostar pengar när vi bygger för 100 år framåt. Se mitt tidigare inlägg här på bloggen Klimatanpassning- Att börja betala klimatförändringskostnaden – Miljöbloggen

Problemlösning

Men om det inte handlar om ovilja kanske det snarare handlar om att man faktiskt inte vet vad man ska göra för att det ska bli bra. Det känner jag i alla fall. Människan är väldigt dålig på att bromsa sig ur en kris. Vi är mycket bättre på att lösa problem aktivt, speciellt när vi måste. Jag önskar att vi vågar börja tänka högt i mycket större omfattning och spånar åtgärder som aldrig förr.

Våga uttrycka tankar

Att tänka högt är jätteläskigt. Man kan ju tänka fel! Ja precis man kan ju det. Men om vi har en omgivning, om vi alla bidrar till en omgivning, som bejakar tankar och idéer som inte är färdigtänkta så kanske vi tillsammans kan bygga på och lösa en massa problem. För ett par år sedan pratade man om den smala åsiktskorridoren som finns i Sverige. Att man inte får tycka som man vill. Men korridoren för den som inte har någon åsikt alls utan vill ventilera tankar och förslag är nog ännu smalare.

Jag tänker att vi som konsulter i alla fall ibland får ha den rollen att vara den som ventilerar oväntade, obhagliga (knasiga?) tankar. Istället för att vår beställare ska säga saker till sin organisation och oroa sig för att göra sig omöjlig så kan vi som mer externa part säga obekväma saker utan att göra oss omöjliga. Det brukar åtminstone bli en diskussion. Säg inte att det inte går. Det går visst bara man vill.

Hållbar ekonomi

Min ekonomiska idol är Kate Raworth en brittisk nationalekonom som forskat  kring hållbarhet inom det ekonomiska systemet. Hon har skrivit boken Donutekonomi – Sju principer för en framtida ekonomi.  Kortversion finns här: Seven ways to think like a 21st century economist Rekommenderas! Boken ger mig hopp. Ett ramverk för ett nytt ekonomiskt system finns uppritat och är trovärdigt. Målet är att vi ska kunna hålla oss inom ”munken”. Innanför jordklotets planetära gränser och ovanför minimikraven för att klara människors behov.

Vägen dit är inte utstakad än och det är naturligtvis det stora problemet. Men jag hoppas det tänks så det knakar hos ekonomer och makthavare som jag inte känner till. Jag hoppas de alla luftar sina tankar och stöter och blöter dem tillsammans och bygger på varandras idéer. Jag önskar bara att jag kunde få läsa om det arbetet också innan det blir polariserat. Och jag tror verkligen det kommer hända mycket närmaste åren. I en snar framtid tror jag ekonomi blir ett av de mest innovativa och spännande  fälten att hålla på med. Det trodde jag aldrig jag skulle säga som den naturvetare jag är.

Säg inte att det inte går. Det går visst bara man vill. Och vågar tänka tillsammans!

PS: Läs gärna mer om vad konsulter kan göra i skriften Samhällsbyggnad och klimatet  från innovationsföretagens hållbarhetsgrupp som jag var med och skrev Samhällsbyggnad och klimatet – Innovations­företagen