TyRénsare gör Söder TyRénare
Sedan 2009 har det blivit allt skräpigare i Stockholm. För att belysa det problem som nedskräpning innebär anordnade jag tillsammans med vår marknadsavdelning en skräpplockarkväll. Vi började med en kort föreläsning om nedskräpningsstatistik. Därefter hölls det en löpteknikgenomgång innan Tyrénarna delades in i fyra grupper för att jogga och plocka skräp på Södermalm. Efter invägning av upplockat skräp bjöds det på vegetariska wraps samtidigt som vi såg på en komprimerad version av dokumentären ”A Plastic Ocean”.
Under ca 35 min var vi omkring 30 Tyrénare som plockade skräp på Söder. Under denna tid fick vi ihop 106 kg avfall! Det är drygt tre kilo per person.
Under antagande att innehållet var ungefär likadant fördelat som den genomsnittliga nedskräpningen (fimpar undantaget) ger detta en klimatnytta på:
Avfallstyp | Kg skräp | Kg CO2-ekvivalenter per kg material |
Kg CO2-ekvivalenter |
Plast | 40 | 0,8 | 32 |
Wellpapp/papper | 40 | 0,4 | 32 |
Metall | 8 | 10,6 | 85 |
Glas | 6 | 0,4 | 2 |
Annat | 12 | Ej mätbart | – |
Totalt | 106 | – | 151 |
Detta motsvarar ungefär lika mycket utsläpp som om du satte dig i en mindre bil och körde från Malmö till Sundsvall!
Fimpar
Vad tror ni att vi såg mest av på gatorna då? Jo, fimpar.
Bara i Sverige slängs en miljard (1 000 000 000!) fimpar på marken varje år. Skulle du lägga dem på led skulle det räcka ända ner till Sydafrika och tillbaka. Faktum är att fimpar är det mest vanliga skräpet på gatorna och det står för 76 viktprocent av all nedskräpning i Sverige.
Ändå är det, konstigt nog, inte olagligt att kasta en fimp på gatan. Att kasta en enstaka fimp är nämligen undantaget lagen om nedskräpning. Om man som rökare samlar alla sina fimpar under en dag och kastar på marken i slutet av dagen räknas det som nedskräpning, men om man successivt kastar en fimp efter varje rökpaus, vilket ju är det vanligaste sättet att röka, gör man alltså inget olagligt. Det låter helt orimligt, men ska tydligen vara ett sätt att göra lagen ”mer praktisk”.
Det farliga med just fimpar är att de innehåller ett plastfilter. Detta inlägg kommer främst att handla om det farliga med plastavfall, men i filtret fastnar även tobakens farliga ämnen för att de inte ska nå rökarens lungor. Dessa ämnen är ju dock också farliga för naturen. Bland annat innehåller de kadmium som finns i exempelvis batterier.
Plastavfall
Varje år produceras cirka 322 miljoner ton plast globalt sett. Bara 9% av all plast återvinns globalt sett. Mer än 8 ton (ca 3%) av denna plast hamnar därför i haven årligen och år 2050 kommer det finnas mer viktprocent plast i haven än vad det finns fisk.
Samtidigt som över 9 av 10 av alla havsfåglar har plast i magen på grund av oss, lever människan så kortsiktigt och impulsivt att hälften av all plast som tillverkas är ”single use”, det vill säga används en enda gång innan det blir avfall. Den genomsnittliga användningen av plast är bara tolv minuter. Tänk själv på alla de gånger du tagit en plastpåse för en enda gul lök eller bett om en plastsked i kassan för att kunna äta din Risifrutti i parken. Inte bara har varje plastprodukt en stor miljö- och klimatpåverkan vid själva tillverkningen, utan plastavfallet har också stor påverkan.
Fysiskt
- djur trasslar in sig i plastavfall eller äter det
- ej nedbrytbart. Blir bara till mindre partiklar, s.k. mikroplaster
- bioackumuleras i fettvävnader. Spädbarn är ”förorenade” redan vid födseln
Psykiskt
- skräp föder skräp och skräpiga platser är ofta utsatta för mer klotter och skadegörelse
- 71% upplever skräpiga platser som mer otrygga
- Nästan hälften av alla svenskar uppger att de oroar sig för klimatet en gång i veckan eller oftare. Framförallt är det unga kvinnor i åldern mellan 16-29 år som lider av klimatångest. För svenskar generellt sett hamnar klimathotet på tredje plats bland samhällsproblemen, efter terror samt krig och konflikter.
Ekonomiskt
- Nedskräpning kostar skattepengar som kunde ha använts till bättre ändamål. Över 20 miljoner kronor läggs varje år på att städa upp Södermalm
- Nedskräpning kan även innebära indirekta kostnader då fastigheter förlorar i värde och då exempelvis turismen påverkas negativt
Jag hörde någon gång att människan är det enda djuret som inte lever i symbios med planeten. Vi är det enda djuret som tar mer än vad vi ger (om vi ens ger något positivt till planeten?). Det behöver inte vara så illa som det är. Här är några tips på hur man minskar sin påverkan från skräp:
- Konsumera mindre och mer klokt. Tvätta håret två dagar i veckan istället för varannan dag. Köp inte onödiga plastleksaker eller köksprylar du använder alldeles för kort tid i förhållande till inbyggd klimatpåverkan. Se även över förpackningen på det du köper. Många produkter har dubbla förpackningar. Försök att undvika detta.
- Hungrig innan träningspasset? Köp något som inte avger avfall, tex frukt och grönsaker eller skippa papperspåsen om du köper en munk. Man behöver faktiskt inte lägga den på bandet utan kan hålla upp den för kassörskan.
- Ta inte en plastpåse av ren vana. Vet inte hur många gånger jag sett folk lägga ner en klase bananer i en ”single use”-påse = Ren idioti.
- Säg nej till ”single use”-plast när det erbjuds, tex påsar och sugrör
- Plocka upp skräp när du ser det!