Fyrisån i Uppsala

Vattensveriges framtida limnologiska utmaningar

Brunifiering av vatten, cyanobakterier eller gubbslem? Vilka är de framtida limnologiska utmaningarna i Sverige? Idag lägger vi mycket uppmärksamhet på att nå god ekologisk och kemisk status i våra sjöar och vattendrag. Det är bra så. EU:s vattendirektiv ger oss incitament att återställa de resurser som är grunden till vår existens och till att återskapa friska vatten för kommande generationer. I det här inlägget vill jag vill jag rikta blicken framåt och fundera kring möjliga framtida limnologiska utmaningar.

Vattendirektiv i fokus

Vattenstrateger runt om i Sverige arbetar idag med frågor som kretsar runt EU:s vattendirektiv. Det handlar om ekologisk och kemisk status i våra sjöar och vattendrag och om åtgärder som ska leda till att vi uppnår miljökvalitetsnormerna. Åtgärder som syftar bland annat till att minska övergödning och spridning av miljögifter, förbättrad hydromorfologi och vandringsvägar för akvatiska organismer.

I detta inlägg spanar jag in i framtiden och hoppas kunna stimulera tankar kring framtida limnologiska utmaningar i våra vatten. Här är några idéer om vad som kan blir framtidens limnologiska utmaningar. Mina förslag grundar sig i aktuell limnologisk universitetsforskning i Sverige, men är långt ifrån uttömmande.

Brunifiering av vatten

Brunifieringen av vatten i sjöar och vattendrag över norra hemisfären har fått stor fokus inom limnologi vid våra universitet, men verkar ännu inte stå i fokus för kommunernas och länsstyrelsernas vattenarbete. Många vatten har under de senaste decennierna blivit allt brunare, vilket orsakas av ökande halter humusämnen i vattnet. Brunifieringen påverkar vattenkvalitén och ekosystemen negativt, vilket bland annat har uppmärksammats i media.

Varför våra vatten blir allt brunare är fortfarande omdiskuterat även om några förklaringar har ringats in, bland annat klimatförändringarna, miljöns återhämtning från försurningen och förändrat skogsbruk.

Brunare vatten kan framöver leda till ökade kostnader för dricksvattenproduktion i vattenverk, men brunare vatten leder också till ökad transport av tungmetaller och organiska föroreningar i våra vatten. Kommuner kommer framöver troligen behöva svara på frågor som: Vilka sjöar kommer bli brunare? Hur mycket kommer kostnaderna för dricksvattenproduktionen att öka när vattnet blir brunare? Kan vi göra något åt ökad föroreningsbelastning kopplat till brunifiering?

Ökad cyanobakteriebelastning

Ett varmare klimat har kopplats till stigande vattentemperatur i sjöar som i vissa sjöar kommer att orsaka ökad blomning av cyanobakterier. Detta kan leda till risker ur ett dricksvattenperspektiv, men också till sämre vattenkvalitet vid badplatser som kan behöva stängas i perioder.

Vi kommer kanske att behöva förutspå i vilka sjöar risken för cyanobakterieblomning är störst. I vilka sjöar kommer belastningen att öka? Är det rimligt att anlägga en ny badplats på ett visst ställe, eller kommer sjön framöver blir brunare eller belastad med cyanobakterier?

Gubbslem

Algen Gonyostomum semen, som också kallas för gubbslem, är kanske fortfarande en nischfråga. Algen utsöndrar slem som kan leda till hudirritationer och igensättning av filter i vattenverk. Den trivs i bruna vatten och förutspås bli vanligare i varmare vatten.

Förekomsten av gubbslem är dokumenterad runt om i landet, men hittills bedömer länsstyrelserna inte att gubbslem är ett problem. Algen noteras i alltfler svenska sjöar som till exempel i Tyresåns sjösystem söder om Stockholm.

Vad tror ni?

Låt er inte begränsas av mina exempel. Det finns många fler limnologiska utmaningar som slumrar under (vatten)ytan och som kan bli aktuella under de kommande åren. Säkert finns det vattenstrateger där ute som har tankar eller funderingar kring brunifiering, cyanobakteriebelastning eller gubbslem i våra vatten? Kommentera gärna vad ni tror som kan bli Vattensveriges framtida limnologiska utmaningar. Eller hör av er till mig med frågor, funderingar eller erfarenheter.