Dags att lätta på trycket?
Våra vattenledningsnät behöver ha tillräcklig kapacitet för att klara vattenbehovet i samhället även under perioder med hög förbrukning. Om ledningarna eller pumparna är för klena kan det hända att vattentrycket blir för lågt så att det inte går att få fram vatten högst upp i de högsta byggnaderna. Därför finns det anvisningar med rekommendationer om hur distributionssystem för dricksvatten ska dimensioneras. De ges ut av branschorganisationen Svenskt Vatten. Publikation ”P83 – allmänna vattenledningsnät” från 2001 har hunnit få några år på nacken, och det är en ny version på gång. Men tills vidare följer branschen rekommendationerna i P83. Den innehåller bland annat gränsvärden för vattentrycket i de allmänna ledningarna. Där fastighetens installation ansluts till den allmänna ledningen (det kallas förbindelsepunkt på va-byråkratiska) bör vattentrycket vara minst 15 meter vattenpelare över det högsta tappstället i byggnaden.
Illustration från Svenskt Vattens publikation P83, Allmänna vattenledningsnät
En parentes om enheter för tryck
Jag har alltid blivit förvirrad av alla olika enheter som används för tryck i vätskor och gaser. Meter vattenpelare (mvp) är ett väldigt praktiskt mått på tryck, så länge man pratar om just vatten. Det är lätt att se framför sig hur högt vattnet kan stiga i en byggnad med hjälp av ett visst tryck, eller vilket tryck som uppstår på ett visst djup under vattenytan. Men om man pratar om lufttryck är det mer praktiskt att använda väderprognosernas enhet millibar, eller snarare hektopascal (hPa) som SMHI använder sedan 1986 (https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hur-mats-lufttryck-1.23830). Utom när vi pumpar däcken, såklart, då pratar vi plötsligt om ”kilo” (kilopond per kvadratcentimeter, kp/cm2) eller ännu värre: psi, pounds per square inch. I äldre tider, när man ofta mätte tryck med en kvicksilverbarometer, användes för det mesta enheten millimeter kvicksilver (mmHg). Min kollega Aron påpekade att enheten också heter torr. Normalt lufttryck, ca 1013 hPa eller 760 mmHg är ungefär lika med 10,2 mvp, eftersom kvicksilver är ungefär 13 gånger så tungt som vatten. En bra omvandlingstabell över både användbara och lite mer förvirrande enheter för tryck hittar du här, om du nu vågar lite på wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Mall:Tryckenheter
Feltänk
Tillbaka till frågan om vattentryck i allmänna ledningar. I Svenskt Vattens publikation P83 rekommederas som sagt 15 mvp över högsta tappställe. Men det finns ett intressant tillägg. På grund av vattenbesparande armaturer och hushållsmaskiner med mera har tryckförlusterna i moderna installationer ökat kraftigt. Därför bör man utöver 15 mvp eftersträva ytterligare 5-10 mvp där det är möjligt. Ungefär så.
Men vänta lite. Är inte syftet med vattenbesparande armaturer att minska onödig vattenförbrukning? Ska vi då motverka det syftet genom att höja trycket i ledningarna? Det känns som om vi har hamnat i ett riktigt feltänk, lite som att köra med gasen i botten och reglera farten med bromsen. Det är helt klart att med högre vattentryck följer ökad vattenförbrukning och ökat utläckage. Det medför ökad förbrukning av energi och kemikalier och därmed ökad klimatpåverkan. Dessutom ökar skadorna på rör och installationer. Det kan inte ligga något värde i att fortsätta jakten mot allt högre vattentryck. Det är hög tid att lätta på trycket.
På väg till en lösning
Hur kan då en praktisk lösning se ut? Det är ju uppenbart att vattentrycket kommer att variera beroende på hur högt upp i en byggnad, eller för den delen hur högt upp i backen, man befinner sig. Är det inte rimligt att utrustningen i en bostad är anpassad till förutsättningarna? Kan man inte tänka sig att den som ansvarar för allmän vattenförsörjning tydligare informerar om vad som är normalt vattentryck i ett område och att fastighetsägare utifrån det väljer lämplig armatur? Då blir det såklart inte samma standardprylar på tionde våningen som på bottenvåningen. Och kan man inte tänka sig en varudeklaration på blandare och hushållsmaskiner som anger vilket vattentryck de är anpassade för?
Jag vägrar tro att det inte är möjligt att tillverka prylar som funkar för lågt vattentryck lika väl som för högt. Eller ännu bättre, prylar som lätt kan anpassas till aktuellt tryck i inkommande vatten. Det handlar inte om hightech utan snarare om befintlig teknik. Det finns många exempel på armatur som begränsar vattenförbrukningen, och det skulle inte förvåna mig om det också finns teknik för att anpassa funktionen till trycket i det allmänna ledningsnätet, även om jag inte har sett det på marknaden.
Det är dags för smartare ledningsnät som reglerar trycket mer effektivt, men också smartare utrustning i fastigheterna. Jag tror att med rätt utrustning kommer 15 mvp över högsta tappställe att räcka mer än väl. Om bara viljan finns.
Vi behöver tydligen bättre samarbete och en helhetssyn på allmän vattenförsörjning och enskilda installationer för att få till en mer hållbar vattenanvändning och ett mer hållbart samhälle. För det är väl det vi vill?