Grön tillväxt kräver grön due diligence
Idag är det dyrt, ibland mycket dyrt, att försöka utveckla fastigheter där höga naturvärden finns. Imorgon är det ännu dyrare. Grön due diligence belyser dagens och morgondagens risker i god tid.
Sällan har en sådan massiv våg av regleringar, domslut, rapporter och forskningsevidens sköljt över samhället i stort men näringslivet i synnerhet som de senaste 2–3 åren. Sakta men säkert breddas kampen för att begränsa klimatförändringar till att även begränsa utdöende av arter och förstörelse av natur och ekosystem i stort. Insikten om att natur och klimat hänger ihop, att växande skog är den enda fungerande CCS teknik (Carbon Capture and Storage) som finns tillgänglig i stor skala, och att nya pandemier är att vänta så länge utrotning av djur och förstörelse av ekosystem fortgår, har börjat nå ett bredare spektrum av politiken, näringslivet och vanligt folk.
EU driver på inom miljörätten
Sverige har på senare år behövt rätta sig efter en rad nya europeiska initiativ inom miljörättsområdet. 2018 implementerade Sverige EU:s direktiv om bekämpning av invasiva arter, i grunden ett direktiv om skydd av biologisk mångfald. Markägaren är troligen den som kommer stå för notan vid eventuella bekämpningsåtgärder. I juni 2020 gjorde Mark- och Miljööverdomstolen avsteg från tidigare praxis i ett ärende kring jordbruksmark (P 10437–19) vilket, om detta framöver är den tolkning som gäller, stärker jordbruksmarkens skydd mot exploatering.
I mars 2021 uttalade sig EU-domstolen om svensk praxis kring artskydd på en begäran om ett förhandsavgörande i de förenade målen C-473/19/C-474/19. Uttalandet kan liknas vid en sågning av den praxis som etablerats sedan 2016 (främst Klinthagendomen, M 11317-14), och bör resultera i att en redan mycket komplex förbudslagstiftning skärps ytterligare. Och sist, men inte minst, publicerades de krav som ställs i enlighet med EU:s taxonomi. De krav som ställs för att få beskriva sin verksamhet som hållbar och ta del av de 600 miljarder euro som EU planerar ska fördelas enligt regelverket.
Dubbla budskap från politiken
Samtidigt utreds utifrån ett nationellt perspektiv flertalet lagändringar inom skogsbruk, strandskydd och artskydd, där syftet förefaller vara att underlätta markägares rätt till exploatering genom att försvaga delar av miljöbalken. Hur politiken ska tillmötesgå EU:s krav om ”mer skydd av natur och biologisk mångfald” och samtidigt försvaga berörda delar av miljöbalken är oklart. Men klart är att denna typ av dubbla budskap skapar stora osäkerheter ur ett investeringsperspektiv. Istället vore det bra att anpassa lagstiftningen till den nivå av natur- och miljöskydd som nu sätts i samband med EU:s regelverk för hållbara finanser, istället för att göra dagens labyrint av regelverk ännu svårare ta sig igenom.
En ökad tydlighet kring var exploatering är olämpligt, var dessa områden är belägna och vilka typer av naturvärden som går och inte går att kompensera skulle underlätta för investerare att både minimera ekonomisk risk och minska sin påverkan på biologisk mångfald.
Med en Grön Due Diligence undviker du affärsrisker och skyddar samtidigt naturvärden och den biologiska mångfalden.
För i slutändan beror ett hållbart nyttjande av mark, resurser och biologisk mångfald på vilken typ av mark som tas i anspråk. Och här går affärsmässig riskminimering hand i hand med hållbar utveckling – undvik höga naturvärden, undvik affärsmässig risk, uppnå hållbarhetsmål för biologisk mångfald!
Många risker är enkla att undvika
Om de upptäcks i tid, och flertalet av dem bör undersökas innan fastigheter förvärvas eller stora investeringar görs. Till skillnad från till exempel markföroreningar, så kan inte naturvärden i normalfallet grävas bort för att därefter tillgodoräknas som en miljövinst. I vissa fall kan naturvärden utgöra ett hinder för att sanera mark, vilket kan leda till ytterligare merkostnader än själva marksaneringen.
En positiv sak i sammanhanget är att det går att säga väldigt mycket utifrån väldigt lite om vilken typ av risk en fastighet är förknippad med – risk för konflikter med naturvärden, tillstånd, fastighetscertifiering och även med EU:s taxonomi.
Riskanalys är första steget
Idag finns ingen anledning att i ett sent skede råka ut för långdragna tillståndsprocesser på grund av grodor, höga naturvärden eller annan komplicerad miljölagstiftning. Alla förutsättningar för att tidigt uppskatta dessa risker och förstå hur de kan tänkas spela ut är på plats. Snarare är det hög tid att systematiskt integrera frågan om biologisk mångfald i ett bredare hållbarhetsarbete. Idag finns vetenskapliga, affärsmässiga och etiska argument att göra så. Och första steget är en riskanalys – en grön due diligence.
Läs mer
Grön Due Diligence – en sällsynt win-win (blogginlägg från 1 april, 2021)
Så genomförde Tyréns en Grön Due Diligence åt Åre kommun och fastighetsbolaget Randviken.