Innovation och byggandets utmaningar
Behovet av innovation har aldrig varit större – i branschen, i sektorn och i samhället. Det är till just innovationer som vårt hopp står, för att vi ska kunna hantera byggandets stora utmaningar.
Samhället står inför många stora utmaningar – ekonomiska, sociala och miljömässiga. De globala hållbarhetsmålen ger oss samtidigt för första gången i historien en målbild som hela världen enats om att vi måste försöka uppnå. De ger oss en unik möjlighet att sträva i samma riktning. Samhällsbyggnadssektorn är en av de viktigaste sektorerna där en stor förändring och transformation måste ske. Sektorn utgör en stor del av samhällsekonomin, är den som formar de fysiska och sociala strukturerna i samhället och som står för upp mot hälften av människans totala miljöpåverkan globalt.
Mot denna bakgrund ser vi som samhällsbyggnadskonsult, vikten av att vara med och leda utvecklingen av sektorn mot ökad hållbarhet och mot de globala hållbarhetsmålen. För att tydliggöra det har vi formulerat åtta långsiktiga mål – Tyréns Agenda 2030 – som visar hur vi bidrar till samhällets målsättning.
Vårt första mål handlar om innovation
För att realisera de förändringar och framsteg som krävs på vår resa mot en hållbar samhällsbyggnadssektor kommer det att behövas vilja, mod, kompetens, samverkan och nytänkande. Vi sammanfattar vår viljeinriktning och detta behov av förändring och nya lösningar i vårt första långsiktiga mål som handlar om innovation. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka, som Albert Einstein lär ha sagt.
Tyréns ägs av en stiftelse som finansierar forskning och innovation i syfte att bidra till ett bättre samhälle. Det ger oss som företag extra stora möjligheter att bidra med det nytänkande som krävs för ökad hållbarhet. Jag vill här lyfta fram några utmaningar av vitt skild art som vi inom sektorn behöver hantera, och som kräver innovation, på vår gemensamma resa mot de globala målen.
Våra utmaningar
Ineffektivitet och negativ påverkan
Att utveckla och underhålla samhällen, stadsdelar, infrastruktur och byggnader är komplext. Utvecklingsprocesserna och värdekedjorna är långa, resursbehoven stora, projekten ofta komplexa, kompetensbehoven mångfacetterade och resultaten långlivade och svåra att till fullo överblicka. Det är ingen slump att sektorn ofta blir beskylld för att vara ineffektiv och obenägen till förändring. Det finns naturliga förklaringar. Av just samma skäl finns det samtidigt en väldigt stor potential till förbättringar, effektiviseringar samt möjligheter att skapa ökade nyttor och minskade onyttor – att genom nytänkande leda vägen till hållbar stadsbyggnad.
Innovation behövs här för att kunna samla in och analysera större mängder av och mer mångsidig data. Därmed kan resultat ur många olika perspektiv belysas, visualiseras och förutsägas bättre och beslutsunderlag genereras med en helt annan precision och effektivitet än idag. Utveckling av BIM, digitala tvillingar, livscykel- och klimatanalyser, nya typer av data och indikatorer, parametrisk design, GIS, ekosystemanalyser och olika typer av scenario- och konsekvensanalyser är exempel på nya metoder som leder utveckling inom detta område idag.
Innovation behövs också för att förbättra kommunikation och samverkan mellan byggprocessens och värdekedjans alla olika aktörer – för att skapa sömlösa och effektiva flöden av resurser, varor, information, erfarenheter och kompetens. Exempel inom detta område är standardisering av metoder, format och information, utveckling av informations- och mötesplattformar, system och programvaror för att underlätta samverkan, logistikplanering och olika typer av systemintegreringar. Ett ytterligare område för innovation är effektiviserade praktiska arbetsmetoder, byggprocesser och byggsystem mot ökat industrialiserat och cirkulärt byggande. Allt detta bidrar till att skapa en mer modern och hållbar sektor.
Gamla hjulspår
Byggsektorns aktörer saknar idag ofta tydliga incitament för att bygga på ett sätt som minimerar miljöpåverkan och som bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Något som försvårar hållbart byggande är hur incitament och risker fördelas i dagens juridiska avtal i byggprojekten mellan beställare och konsult. Dagens standardavtal ABK 09, som definierar avtalsvillkor vid konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, utgör idag ett konserverande hinder för att nyttja ny kunskap, nya metoder och ny teknik som kan hjälpa oss att utveckla hållbara lösningar och driva en förändring i sektorn. Skrivningarna i ABK 09 styr istället konsulterna mot lösningar med låg risk, som är välbeprövade och som används brett i branschen.
För att hantera dagens utmaningar behöver istället den fulla potentialen av konsulternas och entreprenörernas tekniska kompetens utnyttjas. Det behövs med andra ord nytänkande och innovation kring hur avtalen ska utformas för att skapa incitament som just utnyttjar potentialen hos alla deltagande aktörer. En sådan förändring kan även öppna upp för nya affärsmodeller, affärsmöjligheter och samverkansstrukturer som i sin tur kan medföra nya ekonomiska incitament och drivkrafter.
En förändring i avtalsskrivningarna som kan balansera risker och incitament mellan avtalsparterna skulle kunna vara att differentiera ansvarsperioden mellan strukturer som är nödvändiga för konstruktionen och system som är additiva och som genomgår löpande förändring och uppgradering. En annan förändring skulle kunna vara att att formalisera en standardiserad metod för hur ny teknik identifieras och kan tillämpas. Vidare kan incitament skapas för ökat ansvar, nytänkande och fördjupat samarbete mellan beställare, konsulter och entreprenörer genom att dela projektens framtida förtjänster och risker samt konstruktionens prestanda inkluderas i de övergripande projektmålen.
Bristande finansiering
Ett vanligt hinder för att driva på utvecklingen mot ökad hållbarhet i samhällsbyggnadssektorn är svårigheterna att hitta finansiering. Problemet uppkommer av flera olika skäl. Mervärden och nyttor med investeringar inom hållbarhet uppträder många gånger på längre sikt samtidigt som investeringshorisonten oftast är kortsiktig. Det är heller inte ovanligt att det är andra aktörer än de som bekostar åtgärderna som drar nytta av investeringarna. Det spelar då ingen roll hur mycket samhällsnytta som än skapas av en investering om finansiären inte ser någon egen vinning i den. Investeringen uteblir.
Sverige utgör runt 5 procent av den globala marknaden för gröna obligationer. Det har gjort Nasdaq Stockholm till en av de hetaste gröna marknadsplatserna i Europa med obligationer utgivna av fastighetsbolag, kommuner och vanliga företag, enligt forskaren Sophie Nachemson-Ekwall vid Handelshögskolan i Stockholm. När det dock kommer till obligationer som adresserar sociala frågor är dessa nära nog okända i Sverige, i jämförelse med länder som exempelvis Frankrike, Spanien och Holland. Samtidigt som det sociala området är mer komplext och svårare att kvantifiera än det gröna, behöver likväl en grön omställning förenas med socioekonomisk jämlikhet och social inkludering.
För att nå de sociala hållbarhetsmålen måste mer kapital styras till insatser som adresserar de stora samhällsutmaningarna. Här krävs innovation och nytänkande. Med sociala obligationer och andra liknande finansiella instrument, kan det institutionella kapitalet riktas till sociala insatser. Därmed kan finansieringen nå den omfattning som krävs för verklig samhällsförändring.
Dyra bostäder och bostadsbrist
UN Habitat är FN:s boende- och bosättningsorgan som arbetar för en hållbar utveckling och bra boendeförhållanden i världens städer. Enligt dem är överkomliga priser och social blandning en central del av en hållbar stad. Det åstadkoms genom en rationell fördelning av urbana offentliga resurser som ger lämpligt boende för olika inkomstgrupper, vilket säkerställer social rättvisa och främjar ekonomisk effektivitet. Staden planeras idag i Sverige till stor del för en bättre bemedlad medelklass. Vi ser ökad segregation, utanförskap, otrygghet, fattigdom och kriminalitet. Vi har 2,4 miljoner lägenheter i Sverige varav en tredjedel har renoveringsbehov, dessa är till största delen hyresrätter. Vi har också en stor bostadsbrist. Tre fjärdedelar av landets kommuner uppger att de har underskott på bostäder, samtidigt som andelen av befolkningen som bor i en kommun med bostadsbrist är 90 procent.
Ett exempel på en innovation som Tyréns har tagit fram som tydliggör bostadsbristens underliggande faktorer, är en beräkningsmodell som matchar hushållens ekonomiska förutsättningar med utbudet av bostäder i en kommun. Många kommuner tvingas idag använda sociala kontrakt, vilka är menade att nyttjas för hushåll med sociala problem, till att bostadsförsörja hushåll med relativt ordnade förhållanden. Marknaden har inget intresse av bygga för alla grupper varför kommunen måste gå längre än att bara detaljplanera mark till byggföretagen. Beräkningsverktyget ger den information som kommunen behöver för att bedriva ”en aktiv bostadsförsörjning” för att minska bostadsbristen.
Vi på Tyréns vill uppmana alla kollegor i branschen och sektorn att satsa på innovation för en hållbar framtid. Och vi gör det gärna tillsammans. För att branschen behöver det. För att sektorn behöver det. Och för att samhället behöver det!
Läs mer om Tyréns Agenda 2030 >>
Skribent Per Löfgren, tidigare hållbarhetschef på Tyréns