Vad kom först – hönan eller ägget?

För några veckor sedan var jag på ett event som hette ”Climate leaders forum”. Initiativet startades av South Pole i Sydney och detta var det första eventet i Europa. Talare för kvällen var:

 Detta inlägg är fritt tolkat utifrån eventet.

 

Hållbarhetsfrön – en inofficiell satsning

På Tyréns region öst genomför vi just nu en inofficiell satsning för att få våra konstruktörer att projektera mer hållbara och klimatneutrala lösningar. Kort och gott är vi några medarbetare som på eget initiativ nästlat oss in i konstruktörernas affärsområde för att plantera små hållbarhetsfrön hos noga utvalda kollegor. Med lite kunskapsöverföring och stöd hoppas vi att dessa frön ska växa sig större, att rötterna ska gräva sig allt djupare in i konstruktörernas vardag och organisation för att på så sätt minska klimatpåverkan i en av de delar som genererar störst klimatpåverkan i vår bransch; nämligen cement och stålproduktion.

Som en del av detta arbete har vi bland annat genomfört LCA-utbildningar och nu senast en hållbarhetsworkshop. Workshopen inleddes med information innan deltagarna delades in i grupper för att diskutera:

  • Vad kan konstruktörer påverka?
  • Vad ger stor effekt?
  • Vad vill våra kunder ha?
  • Hur påverkar de åtgärder vi gör våra kunder?

Konsulten

Vid mitt bord fastnade ofta diskussionerna i att det inte finns några beställarkrav. Som mest ska byggvarubedömningen användas, men konstruktörerna upplevde att det aldrig ställdes krav eller efterfrågades mer klimatneutrala lösningar. Ingen beställare hade varken i anbudsskede eller under projektering uttryckt detta som en viktig förutsättning i deras beställning av vårt jobb. Slutsatsen blev därmed att beställaren måste öka sin kunskap om hållbarhet och sedan kravställa detta. Beställaren måste uppmuntra att det läggs tid på att hitta mer klimatsmarta lösningar istället för att pressa tid och pris vilket resulterar i att man som projektör bara har en väg att gå; göra som man alltid har gjort. Det är alltså beställarens fel att vi inte tillåts göra mer klimatsmarta lösningar om man frågar konsulten.

Entreprenören

Nu tänker vi oss att exempelvis Skanska är vår beställare. Konsulten tycker att Skanska inte ställer tillräckligt skarpa krav och att de inte tillåter en tidplan där det ges möjlighet att tänka nytt och optimera. Det allmänna budskapet är bara ”fort och billigt”.

På South Poles event var Skanska närvarande och Agneta Wannerström höll en föreläsning om deras klimatarbete och den nyligen framtagna färdplanen för fossilfri konkurrenskraft. En sak hon sa var

kundkrav är den starkaste drivkraften

Men eftersom de upplever att kunden oftast inte ställer några krav var hennes fråga till publiken ”hur får vi med kunden?” Ett av förslagen* var att kunden behöver utbildning eftersom uppfattningen var att Skanskas kund inte har förståelse för vikten av hållbart byggande. Skanska tycker alltså att det är beställarens fel att de inte bygger mer klimatsmarta byggnader.

Byggherren

Nu tänker vi oss att exempelvis HSB är Skanskas beställare. Entreprenören tycker att HSB inte ställer tillräckligt skarpa krav på hur klimatsmart deras byggnad ska vara.

Som om av händelse var HSB närvarande på eventet och Magnus Ulaner pratade om allt HSB gjort för att minska sin klimatpåverkan och att de tagit fram ett eget klimatavtal. Bostadsrättsföreningar som anslutit sig till HSB:s klimatavtal ska informera sina medlemmar i klimatfrågan samt årligen rapportera till medlemmarna om uppföljningen av avtalet och målen. En sak som Magnus nämnde var att det är svårt att få den enskilda privatpersonen att välja ett hållbart hus. Många är omedvetna och förstår varken värdet av det eller miljöbelastningen som ligger bakom ett nytt hus.

Vilken energiprestanda har ditt hus?

frågade han publiken. Det vara bara villaägarna som kunde svara på det. De allra flesta, inklusive mig själv, satt okunniga. Så länge inte kunden efterfrågar hållbarhet blir det svårt för HSB att tvinga på någon ett hållbart hus, som potentiellt skulle kunna kosta mer rent monetärt. HSB tycker alltså att det är beställarens fel att de inte bygger mer klimatsmarta byggnader.

Beställarens fel

Så för att sammanfatta. Alla organisationer anser sig själva mycket kunniga inom hållbarhet och vill göra mer, men samtliga skyller på sin beställare och tycker att beställaren borde kunna mer om hållbarhet för att därefter ställa högre krav. Och fortsätter man att kasta bollen från konsulten och bakåt i ledet så är det till slut den lille privatpersonen som kan anses vara den skyldige. Den lille privatpersonen behöver alltså öka sin kunskap och ställa krav på HSB att de vill bo i en hållbar byggnad, så att HSB kan säga åt Skanska att de vill att de bygger ett hållbart hus, så att Skanska kan säga åt Tyréns att de vill att vi ritar mer hållbara konstruktioner.

Problem solved, eller?

Hönan och ägget

Jag tycker att det blir lite hönan och ägget över det hela. Vad kom egentligen först?

Men till skillnad från hönan och ägget, som väl fortfarande är en olöst gåta, har vi nu en möjlighet att bestämma oss för vilket svar vi vill ha. Varifrån kom kravet först?

Och jag tror så här.

Den lille privatpersonen förväntas redan kunna det mesta om hållbarhet. Den ska fatta kloka beslut för att bidra till en mer hållbar värld. Det är allt ifrån att välja bort kött på frukostmackan och vattna blommorna med återanvänt duschvatten, till att ta cykeln till jobbet, skippa Thailandsresan och ge svärmor en begagnad tröja i julklapp. Nu adderar vi ytterligare en aspekt som privatpersonen måste visa sin ståndpunkt i för att förändringar ska börja ske.

Det mina vänner, tror jag inte är den bästa lösningen. Jag är såklart en förespråkare av att ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” och tycker självklart att gemene man måste börja göra avkall på konsumtionshysteri, köttfrosseri och resursslöseri. Men jag tror inte svaret på gåtan är att kasta bollen till den lille privatpersonen och be denne gå först även i den stora byggbranschen.

Vänd på pannkakan

Här har vi ett branschansvar. Det är vi som är nischade inom detta. Vi som ska vara experter. Vi som har studielån för att jobba med just detta. Vi som ska föreslå den för kunden bästa lösningen. Vad skulle till exempel hända om vi vände på pannkakan?

Tänk er att Tyréns lägger till en klimatpost i anbudsskedet. Vi ger beställaren en option på x timmar som kommer att användas för att identifiera klimatbesparingsåtgärder.

Vill ni att vi klimatoptimerar vår lösning? Ja/Nej

Genom att tvinga beställaren att bocka i ja eller nej har vi utnyttjat en enkel nudging-metod (mer om nudging i ett kommande inlägg) och vips behöver helt plötsligt vår beställare ta ett beslut. Vill de ha en mer klimatsmart byggnad eller inte? Och studier visar att om man får ett sådant val är det troligare att man faktiskt väljer den bättre lösningen om alternativet annars är att man aktivt måste välja den sämre.

Låt oss nu anta att Skanska vill ha vår option och vill att vi lägger x antal timmar extra på att reducera klimatavtrycket i våra projekteringshandlingar. Troligt är då att Skanska vill se resultatet av denna extra kostnad presenterat som en klimatvinst.

Visst, vi vill ha en klimatsmart byggnad. Men till leveransen vill vi ha en jämförelse av byggnadens klimatavtryck innan och efter era besparingsåtgärder och reduktionen ska vara minst 10%

Ta-da. Vips har konsulten fått sig ett hållbarhetskrav från beställaren, exakt det som konstruktörerna efterfrågade.

Nu antar vi att en av våra klimatbesparingsåtgärder visade att vi kunde slimma konstruktionen. I slutändan har vi då gett beställaren en lösning som kommer kosta mindre att bygga som en följd av minskad materialåtgång.

Här kan Skanska i sin tur ge HSB en option.

Genom att klimatoptimera byggnaden har vi lyckats spara y kronor. Vill ni klimatoptimera byggnaden ytterligare genom att välja vår helt nya klimatneutrala betong eller vill ni att vi använder vanlig betong? Klimatneutral/Gammal

Även om den klimatneutrala betongen (obs! endast fiktiv än så länge…) kanske är dyrare initialt då den precis lanserats, så har vi ju redan lyckats sänka kostnaden genom våra slimmade konstruktioner. Om vi återigen antar att vår nudgingstrategi bär vägen kommer HSB vilja ha den nya, klimatneutrala betongen.

Okej, vi vill ha er klimatneutrala betong. Men eftersom den är dyrare än den andra vill vi att ni ska kunna redovisa att max z % av betongen har blivit spill under produktionen och att 100% av allt spill ska återanvändas som fyllnadsmaterial istället för att hamna på deponi

Trolle-ri-trolle-ra. Nu har entreprenören inte bara fått ett, utan två hållbarhetskrav på sig.

Svaret på den eviga frågan

I slutändan står vi då med en optimerad och slimmad konstruktion, där de bärande delarna är gjorda i klimatneutral betong och där minimalt med resurser har blivit spill. En mer klimatsmart byggnad som med enkla antaganden inte nödvändigtvis blir det dyrare alternativet i slutändan, även om vi behövde skjutsa in några extra timmar i tidigt skede.

När HSB sedan står med två hus där båda  kostar lika mycket men där det ena är mer klimatsmart som en följd av att konsulten gav en klimatoption, vilket hus är det troligare att den lille privatpersonen väljer?

Jag tror att det är troligare att kunden köper/hyr en lägenhet i en klimatsmart byggnad med den strategin snarare än att vänta på att efterfrågan och kravställning ska komma från den enskilda personen. Våga istället kravställa din beställare. Visa att du vill och kan mer än att göra som du alltid gjort.

Hörni. Det är dags att sluta kasta bollen bakåt i ledet och istället våga dribbla den framåt. Det är dags att sätta punkt på frågan ”vad kom först” och helt enkelt bestämma sig.

Vi gjorde det. Vi kom först.

 

*Övriga förslag som nämdes: kunskapslyft, nudging, ge kunden förslag på krav, formulera anbud med tilläggstjänster, använd andra upphandlingsformer (ex upphandling tunnelbana i Australien), använd andra typer av mätetal

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg