Innovation förenklas om man bryter sina mentala barriärer
Jag är en av sex innovationscoacher på Tyréns. Vi jobbar med att utveckla systematisk innovation inom företaget. Att sitta och vänta på idéer är inte Tyréns melodi. Istället arbetar vi (bland annat) med olika verktyg för att tvinga oss att bryta mentala barriärer och komma fram till nya insikter som kan utvecklas till idéer.
Jag testade att bryta mina mentala barriärer för processen Miljöbedömning med metoden, Multiplikation.
Metoden Multiplikation genomförs i korthet enligt följande steg.
- Identifiera komponenter tjänst (eller produkten) man vill analysera.
- Identifiera egenskaper för de olika komponenterna
- Gör varianter av komponenterna genom att ändra egenskaperna
- Redogör för resultatet, hur tokigt det än verkar
- Analysera fördelar (Analysera absolut inte nackdelar. Det finns massor)
- Analysera genomförbarheten. Helt eller i delar.
Komponenter i miljöbedömning
Miljöbedömning är alltså en process för att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas (för att börja från början). Processen brukar utmynna i ett dokument som kallas miljökonsekvensbeskrivning (MKB-dokument) där processen redovisas tillsammans med konsekvenser och skyddsåtgärder.
I tabellen syns de komponenter jag identifierade. Vissa interna som jag själv kan kontrollera och andra externa som jag har svårare att kontrollera. Det finns ett otal fler men jag nöjde mig med dessa just nu.
| Interna | Externa |
| MKB-dokument | Representanter för myndigheter |
| Möten | Allmänheter |
| Expertkompetenser | Oförutsedda händelser |
| Tidplan | Miljöbalken |
| Dagordning | Politiker |
| Workshop | |
| Analysresultat | |
| Bildspel | |
| Beställarrepresentant | |
| Diskussioner |
Egenskaper hos komponenterna
Egenskaperna gjorde jag som en mindmap för att få litet överblick och det kändes roligare. Jag hakar på flera egenskaper på de olika komponenterna. Jag gick inte igenom alla komponenter eftersom jag snabbt insåg att antalet faktorer expanderade snabbt. Jag har en del kvar att jobba med alltså.
Varianter med ändrade egenskaper
MKB-dokument
Ett fåtal sidor
Inga sidor
Bara bilder
Inga bilder
Bra papper
Stort typsnitt
Litet typsnitt
Diskussioner
Ett perspektiv
Inget perspektiv
Oändligt antal perspektiv
2 människor deltar
100 människor deltar
Dålig stämning
God stämning
Möten
Bara virtuella möten
Inga möten alls
Tidplan
Orimlig superkort tidplan
Här såg jag också att varianterna kunde bli hur många som helst (nästan). Endast tid och ork sätter gräns.
Resultat och fördelar med varianterna
Ett MKB-dokument med ett fåtal sidor
Resultatet blir ett kort dokument där bara det viktigaste framgår. Det blir en typ av sammanfattning. Kort och koncist. Inga särskilda om, men och kanske som vi utredare annars skriver. Troligen handlar det om en mycket kort bakgrund. Dokumentet kan rikta sig mot de som redan är insatta i projektet alternativt inte alls är intresserade av hur man kom fram till resultatet. Allt annat som ska framgå får redovisas på annat sätt.
Fördelar:
- Lätt att hålla uppdaterat vid förändringar.
- Litet som kan bli korrekturfel.
- Bör kunna göras lättläst men det är inte säkert. Kan bli för komprimerad text.
- Kan göras komprimerat så att en expertmålgrupp bara får läsa det väsentligaste.
- Lättare att göra webbaserat om det inte är så mycket text.
Målgrupp: Allmänhet, politiker, pressmeddelanden, nätet
Ett MKB-dokument med inga sidor
Resultat blir en produkt som inte alls publiceras i text (ej pdf på webben heller). Allt som måste framgå enligt Miljöbalken, alltså processen, alternativ, miljöintressen, konsekvenser och samråd, måste framgå på annat sätt. Man får använda bilder, databaser eller filmer. Troligen skulle man behöva jobba annorlunda genom hela processen och inte producera högvis med rapporter. Man behöver få fram bra underlag till den ”otextade” redovisningen.
- Filma intervjuer på samråd,
- Använda databaser med utgångspunkt i att de också ska redovisas och likadant med geografiska analyser.
- Troligen inte bara använda döda kartor utan också gränssnitt för att göra enklare analyser själv. Klicka av och på olika intressen
Fördelar: De som har svårt att läsa får ett annat medium. Utan text kan tid och pengar allokeras till delar som handlar om visualisering vilket de flesta icke-experter har lättare att ta till sig.
Målgrupp: Icke läsvilliga.
Ett MKB-dokument med bara bilder
Resultatet blir ganska likt ovanstående men bilderna kan få produceras på papper. Fokus på kartor och geografiska platser. Att redovisa samråd med bilder kan vara en utmaning, och framför allt det som samråden utmynnar i. Men foton kommer att användas betydligt mer. Detta torde kunna genomföras betydligt enklare än förra varianten. Det kräver en funderare på hur man redovisar de svårare delarna i bild.
Målgrupp: Icke läsvilliga.
Ett MKB-dokument med stort typsnitt
Resultat blir ett extra tjockt dokument om samma textmassa ska skrivas. En följdeffekt är kanske att man minskar textmassan.
Fördelar: Lättare för synskadade. Det känns lättare att läsa en sida vilket kan locka till ytterligare läsning.
Målgrupp: Synskadade, läsovilliga.
Ett MKB-dokument med litet typsnitt
Denna struntade jag i eftersom jag inte såg den som så intressant. Man får strunta i saker även om man inte ska göra det för mycket. Gör man det för ofta får man inga nya insikter.
Diskussioner med bara ett perspektiv
Resultatet blir ensidig diskussion där endast en målgrupps perspektiv förs fram. Det kan användas som en typ av lobbying eller för att tydligt redovisa synvinkeln utifrån en målgrupp. Vad är bra och dåligt utifrån ett enda perspektiv.
Varianten kan (och kanske bör) användas seriellt så att man beskriver ett perspektiv i taget: Hur blir det för fåglarna? Hur blir det för närboende? Hur blir det för bostadslösa? Hur blir det för låginkomsttagare? Totalt ger det en systematisk samlad bild.
Fördelar: Att använda seriellt är ett bra sätt att inte missa något perspektiv. Att påpeka vilket perspektiv man analyserar ger en gemensam bild så man inte diskuterar olika saker.
Målgrupp: Kommuner som vill sammanställa specifika perspektiv. Mångfaldsperspektivet är viktigt.
Diskussioner med oändligt antal perspektiv
Resultatet blir någon slags brainstorming där det inte är så mycket ordning. Man diskuterar bra och dåligt utifrån alla möjliga perspektiv samtidigt
Fördelar: I en uppstartsfas för att börja skapa något nytt där man vill samla alla tankar folk har i huvudet.
Målgrupp: Grupperingar där det är komplexa frågor som ska diskuteras
Diskussioner med dålig stämning
Resultat blir en diskussion där konflikterna är så stora och respekten för varandra så liten att alla är sura. Personliga påhopp kan förekomma
Fördelar: Ingen behöver lägga band på sig. Man kan fokusera på det negativa hejdlöst
Målgrupp: ?
En orimligt superkort tidplan
Resultatet blir en stor insats på kort tid. Många inblandade om det ska göras mycket. Alternativet är att omfattningen liten. Man behöver använda kunskap vi redan har eftersom vi inte har tid att skaffa så mycket ny kunskap.
Fördelar:
- Kan vara roligt att göra något som snabbt blir klart
- Behöver inte lägga så mycket tid på att uppdaterad information
Målgrupp: Kund som vill ha snabb koll på problematik
Epilog
Japp, det var det. Nog har jag fått litet nya tankar och vissa idéer tror jag är fullt genomförbara och kanske inte helt nya heller. Dessutom har jag några egenskaper kvar att variera. Och metoden är rolig att jobba med. Att tvinga sig att hitta fördelar på det som verkar galet är inte så dumt.