3 september, 2024 av Daniel Nilsson

Kanalstråket genom Motala

En fördel med att arbeta som konsult inom kulturmiljö och hållbar turism är de många platser runt om i landet som uppdragen för en till och de upplevelser och den kunskapsbredd som besöken bidrar med. Motala med stadslandskapet kring Göta kanal är en av de platser som gjort störst intryck.

Bevarande som förutsättning för utveckling

Det är ett privilegium att få undersöka förutsättningar, händelser och aktiviteter som satt avtryck och format landskapet . Det är ett än större privilegium att få bidra med kunskap och kompetens i den framtida planeringen av ett område och medverka till att kulturmiljön bevaras, används och utvecklas. För att parafrasera de nationella kulturmiljömålen. Den stora frågan är – hur får vi det att hända? Motala kommun har påbörjat ett programarbete för ett område längs Göta kanal, kallat Kanalstråket. Programområdet utgör ett stort geografiskt område som sträcker sig över flera stadsdelar med växlande karaktärer präglat av Göta kanal och Motala verkstads samhällsbyggande roll samt Motala stads utvecklingsfaser.

I Motala fick vi möjlighet att testa vår kunskap och kompetens och undersöka hur Motalas kanalstråk kan förändras utifrån sina kulturhistoriska värden för att bidra till Motalas framtida utveckling. En kulturmiljöanalys för programområdet togs fram tillsammans med Stina Hagelqvist, byggnadsantikvarie och arkitekturhistoriker samt Jakob Pontén som bidrog med planerarperspektiv.

Genomförandet gjordes med inspiration från metoden DIVE (Describe, Interpret, Valuate, Activate). DIVE handlar om att utifrån vad dagens stadslandskap berättar om områdets ursprung, utveckling och karaktär identifiera vad som är speciellt värdefullt att bygga vidare på. Utifrån studien identifierades hur Kanalstråkets miljöer och stråk kan bidra till ökad attraktivitet och utvecklas som besöksmål. Vi har under arbetet rört oss på både områdesnivå och stadsnivå och växlat mellan historisk närsynthet och de stora dragen – historiskt och landskapsmässig. Vi har också tillämpat ett mer teoretiskt angreppssätt för att ytterligare tillgängliggöra resultaten utifrån ett planeringsperspektiv.

Begrepp för historisk stadsanalys

Som stöd för analys och beskrivning utgick vi från ett antal olika begrepp som är vanliga i planeringssammanhang, vilka också har en historiska dimension som dock inte är alltid tydliggjord. Några av dessa härör från Kevin Lynch och hans berömda metod för stadsanalys som utvecklades på 1960-talet och som fortfarande ofta används. Begrepp som vi använde oss av var bland annat:

Plats
Alla platser har en historia. Platser är också sociala konstruktioner i betydelsen att de har en mening för människor. Platsens betydelse påverkar platsens möjlighet till förändring. Platsen karaktäriseras bland annat av sina öppningar som förbinder den med omvärlden och platser kan befinna på olika skalnivåer. Platser kan vara spontant uppkomna, exempelvis där stråk korsar varandra, i knutpunkter och mötesplatser och har ofta en lång historisk kontinuitet som vi i våra analyser kan synliggöra. Med allmän plats avses inom fysisk planering ett område som är avsett för ett gemensamt behov. En viktig plats i Motala kanalstråk är naturligtvis gamla Motala verkstad som måste sägas ha synnerligen höga kulturhistoriska värden men också Dockområdet som föregår verkstaden i tid och egentligen utgjorde alltings början med varv, docka och mallbod. Här finns också Ringängen där man samlades och fortfarande samlas för att fira midsommar. Och Konsum Ringen, som utgjorde ett embryo till konsumentrörelsen i Sverige.

Gränser
Gränser visar vart områden börjar eller slutar. De kan markera en gräns mellan två områden men kan även sammanlänka dem. I städer har det alltid funnits gränser, tydliga och mindre tydliga, avsiktliga och oavsiktliga. Exempelvis skapade stadsmuren från äldre tider en gräns som både var ett försvar och juridisk linje. Gränser mellan olika områden i staden kan vara viktiga identitetsskapande faktorer kopplat till en upplevd geografisk och/eller social tillhörighet bland invånare. I Motala både skiljer och förenar gränserna. Göta kanal är en tydlig gräns, till och med en barriär, mellan olika platser och geografiska områden samtidigt som den också kopplar ihop Motala med omvärlden och bidrar till Motala som plats. Gränser kan bestå i skillnaden mellan asfaltsvägar och de grusvägar som hittas i Motalas Liverpoolområde där många av verkstadens engelska verkstadsarbetare bodde och som synliggör en äldre årsring. Gränser har i många fall kulturhistoriskt värde som gränsen mellan Motala stad och Motala verkstad som fram till 1948 var olika administrativa enheter. Därmed finns det två äldre stadshus i staden.

Mellanrum
Mellanrum kan definieras som ofärdiga och tillfälliga platser, platser som är under förändring och förhandling. Mellanrum i staden kan även beskrivas i termer av enklaver som hamnat i otakt med sin omgivning, och mer eller mindre tillfälligt blivit över vid stadens expansion. Dessa platser kan utmana dagens gränsdragningar, inte bara geografiskt sett utan dess gränser mellan natur och kultur, privat och offentligt och dåtid, nutid och framtid. Flera mellanrum identifierades i Motala. Många av den var rum med kulturhistoriska värden och utvecklingspotential som området kring Motala verkstads järnvägsstation, eller rummet mellan järnvägsstationen och kanalen. Här bidrog metoden att kombinera DIVE med Lynch begrepp till att identifiera möjligheter där de kulturhistoriska värdena å ena sidan var stora, å andra sidan mindre att bygga vidare på.

Stråk
Stråk är fysiska” förbindelser som leder människor genom urbana och rurala landskap. Det är ofta stadens viktigaste element och har en strukturerande effekt på stadens övriga beståndsdelar. Samtidigt struktureras stråken ibland av naturliga element som vattendrag. Stråken har många gånger en lå ng kontinuitet. Historiska stråk visar hur människors rörelsemönster och transportbehov sett ut över tid. Stråken bidrar till hur de landskap och rum som passeras uppfattas. I Motala var det mycket tydligt hur kanalen strukturerat bebyggelseutvecklingen och givit upphov till nya stråk, som järnvägen och landsvägen. Idag har Motalas grönblå stråk med kanal och tillhörande dragvägar och park stora kulturvärden som bidrar till Motala som besöksmål och som bör förvaltas med försiktighet.

Landmärke
Landmärke är ett objekt som skiljer ut sig både i läge och till betydelse. Det är en referenspunkt som kan ses på håll och som underlättar orienteringen i stadslandskapet. Landmärken kan utgöras av kyrktorn, fabriksskorstenar, träd, landformer, dominerande gravar med mera. Göta kanal i sig är ett landmärke och från kanalen och programområdet ses flera av stadens viktigaste landmärken. Resan längs med kanalen som främst sker med båt, ger upphov till utblickar där flera av stadens landmärken blir synliga. Resan längs med kanalen innebär inte bara en fysisk förflyttning utan också en resa i tiden där ångbåtens hastighet är ett mått att ta hänsyn till och i sig har ett kulturvärde.

Insikter och utsikter

Vad har då varit det viktigaste med kulturmiljöanalysen för Motala kanalstråk? Vi kan dra flera lärdomar. Bland annat att teoretiska angreppssätt som att använda oss av Kevin Lynch har synliggjort aspekter av kanalstråket som annars kanske hade gått förlorade. Att kunskapsbredd och olika kompetenser är en styrka för att få syn på det historiska landskapets olika dimensioner och här har det kulturgeografiska perspektivet samverkat med det antikvariska.

En insikt vi gjorde under resans gång var hur landskapet längs Motala ström genomgått storskaliga förändringar i spåren av mänsklig aktivitet. Kanalbygget innebar inte bara en kanal utan också en skapandet av öar, ny topografi och nya målpunkter. Vad som idag kan uppfattas som naturligt är skapade förhållanden av människan.
Ett viktigt resultat av kulturmiljöanalysen är hur kulturvärden kan stärkas genom utveckling. Här har DIVE-metoden varit central genom ett fokus på framtiden. För Motalas del innebär det en möjlighet att knyta ihop centrum med Stationsområdet och Göta kanal och bygga vidare på de historiska strukturer som försvann i samband med att genomfartsleden Vadstenavägen drogs genom staden på 1970-talet. Efter rivningar uppstod ett oläkt sår i stadslandskapet. Genom att synliggöra äldre planmönster och bygga vidare på mötet mellan de två stadsdelarna kan staden läkas och entrén till Kanalstråket tydliggöras.

Genom analysen blev det tydligt att Motala utvecklats från olika premisser, handelsstadens och verkstadssamhällets, vilket gett upphov till distinkta, avläsbara, karaktärer i bebyggelsestruktur och uttryck. Dessa skillnader är viktiga värden att både ta hänsyn till och bygga vidare på.