Tankar från ”Järvsö Sustainable Tourism Summit”
Destination Järvsö är den första besöksdestinationen i Sverige som är internationellt certifierad för sitt hållbarhetsarbete. Nu vill de genom att skapa en årlig nordisk mötesplats för frågor kring hållbar turism sprida sina erfarenheter och uppmana alla andra destinationer att bli bättre. Omställningen kan inte vänta!
Konferensen Järvsö Sustainable Tourism Summit ägde rum mellan den 30 augusti till den 1 september. På agendan stod föreläsningar och fördjupade samtal utifrån olika teman som bland annat handlade om:
- Behov av att mäta hållbarhetsarbetet (indikatorer, data & certifieringar)
- Turismens roll för bevarande och återskapande av biodiversitet
- Inkluderande turism och dess effekter på lokalsamhällen
Turismen olika sidor
En grundfråga var om turismen någonsin kan bli hållbar? Turism har både bra och dåliga sidor, där det gäller att maximera nyttorna och begränsa de negativa konsekvenserna av resande och överturism. Ur vissa aspekter är det tveksamt om turism någonsin kan bli hållbart såsom ur ett klimatperspektiv. Det är också tydligt att turism är till för priviligierade samhällsgrupper. Samtidigt kan turism- och besöksnäring vara ett medel för ökad hållbarhet. Exempelvis genom att skapa intäkter till lokalsamhällen, bidra till underlag för ökad service och utbud på landsbygden eller skapa ett ökat lärande och ansvarstagande för natur- och kulturmiljöer. Och jag tror att världen skulle vara betydligt själsligt och intellektuellt fattigare (och t.o.m. farligare) utan alla möten med människor, kulturer och miljöer som resandet innebär?
Vi behöver hantera flera pågående kriser som är sammankopplade med varandra.
Mäta turismutveckling
På konferensen betonades att det är viktigt att kvantitativt kunna mäta turismutvecklingen för att kunna veta att man gör rätt åtgärder på rätt sätt. Ja, det behövs absolut. Samtidigt, menar jag, finns det en övertro på det mätbara. Allt kan inte mätas även om det finns sådana uppfattningar. Indikatorer beskriver ofta endast en del av de verkliga förhållandena och analyserna tenderar till att bli mer reaktiva än proaktiva. Ett destinations kapacitet riskerar därmed att upptäckas för sent – att den nått sin ”tipping point” – där turismens positiva sidor övergår till att bli negativa?
Jag anser att det i många fall finns behov av att komplettera statistik med kvalitativa analyser för att i tidigare skeden identifiera platsers sårbarhet och tålighet för påverkan. Det kan exempelvis gälla slitage på en historiska plats, turismens påverkan på den biologiska mångfalden eller attityder hos invånarna till turismen. Det går också att identifiera miljöer som inte tidigare uppmärksammats och som har potential att komplettera, öka och bredda utbudet av besöksmål? Tyréns har med sina experter inom social hållbarhet, miljö och natur- och kulturarv stor erfarenhet av att göra kvalitativa platsanalyser som belyser en destinations sårbarhet, utmaningar och samt även dess styrkor och tillgångar.
Turismen en del av samhällsutvecklingen
Vikten av att ett holistiskt perspektiv på turismutveckling lyftes återkommande på konferensen och därigenom ett behov av att koppla den hårdare till andra samhällsfrågor för att säkerställa hållbarhet. Samtidigt uppfattade jag en osäkerhet kring hur destinationer ska organisera sig och planera för att koppla samman turismområdet med samhällsplaneringen i övrigt. Här har vi samhällsbyggarföretag en viktig roll att fylla. Vår kompetens inom fysisk planering kan ge stöd i att fånga upp och inkludera behov inom turism och besöksnäring i offentliga planeringsprocesser.