Kulturmiljöers betydelse för hälsa och återhämtning
Arkeologen Sara Kjellgren har undersökt relationen mellan kulturmiljö, platsanknytning samt hälsa och välmående i en examensuppsats i miljöpsykologi vid SLU. Ingela Spijkerman och Daniel Nilsson, Tyréns, tog en kontakt för att höra vad Sara kommit fram till.
Saras studie fokuserade på upplevelsen av kulturmiljöer i Munkedal. ”Munkedal har en stor bredd av fina kulturmiljöer, en typisk bruksort med historia från stenålder och framåt och många fina hällristningsmiljöer. En västkustpärla som hamnat i skymundan jämfört med Tanum, berättar Sara.
Med utgångspunkt i Munkedals nya kulturmiljöprogram och en litteraturstudie genomförde Sara enkätundersökningar och intervjuer om invånarnas förhållande till lokala kulturmiljöer. Sara valde att undersöka skillnader och likheter mellan de som bott på platsen en längre tid och nyinflyttade, bland annat via SFI (svenska för invandrare).
Miljöpsykologi handlar om hur miljön runtomkring oss, såväl byggd som naturlig, påverkar oss människor och hur vi påverkar den.
Resultaten var spännande. Undersökningen visar att de hälsofrämjande egenskaper vi hittar i naturen också finns i kulturmiljöer och att de kan bidra med återhämtning och en känsla av sammanhang. Men vilka är de här hälsofrämjande egenskaperna som finns hos kulturmiljö? Sara berättar att miljöns storlek och innehåll spelar roll. Miljön behöver kunna tillgodose många människors behov. När man tidigare velat visa på naturens funktion för återhämtning, har det ofta gjorts genom jämförelser med relativt fattiga miljöer, som exempelvis monotona industritomter. Det har skapat tydliga resultat för grönområden som resurser, men har egentligen inte uteslutit att samma principer för återhämtning kan gälla andra typer av miljöer. Det finns exempel på studier av miljöer med tydligare kulturvärden, exempelvis urbana platser som historiska torg, en italiensk piazza samt ett konstmuseum i en äldre byggnad. Studierna indikerade att kulturmiljö kan ha en funktion för återhämtning på samma sätt som gröna miljöer kan.
Kulturmiljöer är en till stora delar outnyttjad resurs för samhället, bland annat i förhållande till återhämtning.
Mer specifikt kan de hälsofrämjande aspekterna handla om att komma ut och röra på sig, få nya intryck och ta in sin omgivning. Det kan finnas estetiska värden i bebyggda och av människan präglade miljöer. Människor har behov av att uppleva och var en del av större sammanhang. Det kan ske genom att kulturmiljöer kan göra det möjligt att relatera till andra människor och tider. När människan är avslappnad och lagom uppmärksam laddas batterierna, något som kallas ”soft fascination”. Man kan säga att våra hjärnor laddas av fascination. Det kan vara känslan av att stå på samma plats som en person i en annan tidsålder gjort – kontakten med det förflutna ger en tydlig fascinationskänsla. På en historisk plats kan upplevelsen av tidsdjup ge en nästan andlig upplevelse.
Flera av deltagarna i studien berättade att om det fanns information om en plats så ökade deras intresse och fascination kring vad som hänt där. Det är viktigt att veta för oss som arbetar med att kommunicera om kulturmiljöer och platser historia. Vad kan vi göra för att nå fram och generera soft fascination? Sara menar att det handlar om att på ett personligt plan kunna relatera till en plats och dess historia. Ett torp i skogen, till exempel, vem har bott där och hur var det att leva där? Studien visade också att det var svårare för människor att relatera till mycket gamla och otydliga lämningar, exempelvis boplatser från förhistorisk tid. Där behöver man arbeta med att tydliggöra kopplingen mellan ”mig, här, idag” och dåtida förhållanden. Sara menar att det kan göras sensoriskt, exempelvis genom ett stenföremål – vem höll i den här för 5000 år sedan? ”Vill man att kulturmiljö ska stärka hälsa och välmående ska man tala direkt till hjärtat”, säger Sara.
Intervjusvaren visar fler aspekter på hur kulturmiljöer kan bidra med återhämtning. Deltagarna i undersökningen menar att de hittar ett lugn, att de varvar ner och att de egna problemen känns lättare att hantera. Betydelsen av det sociala har också framkommit. En del får anledning att träffa vänner medan andra träffar någon på plats och inleder samtal där. Erfarenheterna delas med andra, vilket påverkar positivt. Att sociala kontakter är viktigt för hälsa är något som är tydligt klarlagt sedan tidigare.
Flera av de intervjuade är medvetna om att kulturmiljöer får dem att må bra och att de också kan välja att söka sig till kulturmiljöer av det skälet. Sara hade inte riktigt väntat sig att det så tydligt skulle vara formulerat i människors medvetande varför de söker sig till den här typen av miljöer.
Vi frågar Sara vilka resultat som hon ser som de viktigaste. ”Att nyinflyttande i så stor utsträckning använder sig av kulturmiljöer för att skapa relationer till platsen.” Detta stämmer överens med forskningen kring ”place attachment”, som visar att nyinflyttade använder platsens minnen under en övergång tills man skapat egna minnen och en egen platsanknytning. På samma sätt som man behöver orientera sig geografiskt behöver man orientera sig historiskt och där hjälper kulturmiljön till. Lokala förhållanden och kulturhistoria kan relatera till det man lämnat bakom sig i sina hemländer.
Vad kan man göra med den här kunskapen? Sara vill bidra med kunskap som kan stärka och bredda kulturmiljöns roll i arbetet med hållbart samhällsbyggande. Kunskap om kulturmiljöns potential för hälsa och återhämtning är väsentlig för att kunna göra bättre avvägningar mellan olika intressen och skapa nyttor för människor.”
Vill du veta mer kan du läsa Sara Kjellgrens uppsats Kulturmiljö, hälsa och platsanknytning : en studie bland boende i Munkedals kommun.
Sara Kjellgren, utexaminerad från Institutionen för Människa och Samhälle , SLU