Ett förändrat mål för turismen öppnar för nya arbetssätt och mer hållbara lösningar
Sveriges turism och besöksnäring är hårt prövad både av pandemin och därefter en snabb inbromsning av ekonomin. Det utmanande läget ger samtidigt möjligheter att reflektera över möjliga och hållbara vägar framåt. Daniel Nilsson, kulturgeograf på Tyréns, och Erika Rosander, med särskild kompetens inom besöksnäringsområdet, gör en spaning med utgångspunkt från ett politiskt mål.
Sverige har ett nytt turismpolitiskt mål sedan ganska precis ett år. En liten sak kan man tänka, i en tid när vi står inför enorma samhällsutmaningar som rör global och nationell säkerhet, klimatförändringar, energi och kompetensförsörjning. Men faktum är att det turismpolitiska målet har större betydelse än man först kan tro, och det har redan väckt intressanta och viktiga diskussioner om hur vi kan nå mer hållbara lösningar.
Det tidigare målet har länge fungerat som en fixstjärna för utveckling av turism och besöksnäring. Det hade ett näringspolitiskt fokus där vi skulle arbeta mot ”en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring” för ”en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i hela landet”.
Utveckling för internationell konkurrenskraft gav viktig kunskap
Från millennieskiftet och framåt började turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Sverige alltmer att uppmärksammas, och näringen efterlyste nationella satsningar på turismmarknadsföring. Fram växte också en insikt om att det svenska utbudet av internationellt konkurrenskraftiga destinationer och produkter var för litet, och kunskapen om den internationella turismens affärslogik för dåligt spridd. Därför blev destinations- och affärsutveckling med inriktning på nytänkande och kvalitetssäkra erbjudanden för utländska besökare den logiska vägen framåt. Även vikten av strategisk styrning och organiserat samarbete blev tydlig och resulterade i ett omfattande arbete med att utveckla turismstrategier från nationell till lokal nivå.
Det har varit tjugo framgångsrika år där hundratals små och stora destinationer och tusentals företag med stöd av regioner och nationella myndigheter jobbat aktivt och engagerat och utvecklat såväl kompetens som innovativa produkter.
Stark koppling till andra samhällsfrågor
Men i takt med att vi har fördjupat oss i vad hållbar turism handlar om och då inte bara i besöksnäringens företag utan även på en aggregerad samhällsnivå, har det blivit allt tydligare att utvecklingen måste kopplas mycket hårdare till andra samhällsfrågor. Det handlar både om att arbeta resurseffektivt och om att skapa hållbara lösningar.
Naturområden, kulturmiljöer och kommersiella eller ideella verksamheter som ska locka besökare till en plats är mycket viktiga också för bygdens egna invånare.
Turism utspelar sig på platser och arenor som också spelar en central roll för lokalbefolkningen. De naturområden, kulturmiljöer och kommersiella eller ideella verksamheter som ska locka besökare till en plats är så gott som utan undantag mycket viktiga också för bygdens egna invånare. För att resultatet av en turistisk exploatering ska bli lyckosamt och hållbart över tid behöver den därför vara accepterad och förankrad i lokalsamhället.
Även praktiskt och resursmässigt finns allt att vinna på att samplanera och tänka brett. En utvecklingsprocess som drivs av en destinationsorganisation kan lätt fastna i avgörande frågor när planerings- och beslutsprocesser ligger utanför organisationens omedelbara räckhåll. Det handlar om områden som markanvändning, transportinfrastruktur och transportlösningar, VA och sophantering, skyltning och annan lokal service.
Besöksnäringen som medel för att bygga attraktiva samhällen
De bästa och mest hållbara lösningarna finns därför i processer som bygger ett tätt samarbete mellan relevanta aktörer i hela systemet. Företagen har en nyckelroll, likaså civilsamhället, och i det offentliga systemet behöver en bredd av offentliga förvaltningar engageras med platsen som utgångspunkt. Utöver att skapa både funktionalitet och attraktionskraft för besökare såväl som för invånare, handlar det om att locka nya invånare, företag och investerare. Turism och besöksnäring blir ett medel för att skapa attraktiva platser, snarare än ett mål i sig, vilket Kristina Lindström vid Göteborgs universitet har beskrivit på ett pedagogiskt sätt.
Och det är precis det här som det nya turismpolitiska målet handlar om; att en hållbar turism och konkurrenskraftig besöksnäring ska ”bidra till sysselsättning och attraktiva platser för besökare, boende, företag och investeringar i hela landet”. Perspektivskiftet öppnar upp för nytänkande, fruktbara och spännande processer och insatser, där medborgarperspektivet får ta större plats i besöksnäringens utveckling och där turismen fångas upp i plan- och beslutsprocessernas olika skeden, från start till mål.
Så, med respekt för de riktigt stora samhällsutmaningar som ligger framför oss, låt oss ta fasta på de möjligheter som ligger i att utveckla platsers attraktionskraft, för både besökare och invånare, med drivkraft och förankring hämtad i lokalsamhället och för lösningar som håller över tid.