Vi måste tänka två tankar samtidigt för att planering ska göra skillnad!
Under en jubileumskonferens för Föreningen för samhällsplanering, framkommer två mycket olika bilder av stadsplaneringens förmåga att göra skillnad för några av vårt samhälles stora frågor – så som jämlikhet, segregation, människors välbefinnande och klimat. En bild är kritiskt reflekterande, den andra visar på goda exempel. Jag menar att var för sig är dessa bilder inte tillräckliga, men tillsammans ger de planeringen kraft att göra skillnad!
En forskare lyfter fram att planerare som profession under en lång tid fått utstå mycket kritik, så till den grad att det finns tecken på att planerare känner sig tvingade att agera tvärtemot sina professionella värderingar. En deltagare från ett kunskapscentrum framhåller att fältet idag saknar energi och positiv anda. Det påtalas att akademin har misslyckats med att föra ut sin kunskap och att det finns för få kontakter mellan forskning och näringsliv (vilket jag reflekterat om här). Det sägs att politikerna måste börja ta sitt ansvar. Att planerare måste bättre förstå och använda sin kompetens och handlingsutrymmen (vad det kan betyda ut en annan vinkling kan man läsa om här).
I samtalen under dagen mellan sociala företag, forskare och kommuner återkommer bilden av att idag styrs planeringen alltför ofta av marknadsekonomiska värden, av ekonomisk tillväxt. Att vi främst bygger för konsumerande människor, inte för de som skapar. En forskare inleder sitt anförande med att planering inte kan räkna med att förbättra samhället.
Miljöministern om Sveriges första politik för stadsutveckling
Representanter för politiken, kommuner, konsulter och byggföretag lyfter istället fram planeringens möjligheter. Karolina Skog, miljöminister med ansvar för stadsutvecklingsfrågor talar. Hon berättar att precis just nu är vad hon benämner som Sveriges första politik för stadsutveckling under formulerande. Hon känner sig entusiastisk över att flera av departementen engagerat sig i frågan. Hon pratar om vikten av det kommunala planmonopolet, om kommunala planerare och politiker som nyckelspelare, men också om att staten nu kliver in som en tydlig aktör i stadsutvecklingen. Inte som överrock, utan för att formulera framtidsbilder, säga något om riktningen framåt, ge ledning i målkonflikter.
Kommuner och olika företag visar goda exempel på hur viktiga sociala värden lyfts in i planeringen och hur olika perspektiv, synsätt och kompetenser får brytas mot varandra. De talar om processer som tillåts ta tid och de insikter som nås genom många samtal. Planerare lyfts fram som kunniga, som demokratins väktare och nödvändig motkraft till politikerna. ArkDes berättar att de fått en utökad finansiering för forskning och att man antagit en ny forskningspolicy som både betonar samtiden och historien. Det konstateras att planering och stadsutveckling kanske aldrig fått så mycket fokus som idag, 2017 – 70 år efter bildandet av Föreningen för samhällsplanering. Att energin visst finns där och att det är hög tid att inse hur mycket stadsplanering kan påverka.
Bättre genomslag i stadsplaneringen med flera perspektiv
Var för sig är dessa bilder inte tillräckliga. Men tillsammans är de både nödvändiga och produktiva. Den första pekar på behovet av att lära av tidigare erfarenheter, att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, ta plats och att reflektera över vilka värden vi vill ledas av och skapa med planeringen av våra samhällen. Den andra betonar möjligheterna, om betydelsen av god planering och kraften och värdet i att försöka arbeta tillsammans. Det är i spänningsfältet mellan dessa bilder som framtidens planering och planerare formas.
På Tyréns försöker vi hålla både dessa två bilder i medvetandet, vi tänker två tankar samtidigt för att få stadsplanering att göra skillnad!
Tack till arrangörerna, Föreningen för samhällsplanering, ArkDes och Plattformen för hållbar stadsutveckling, för möjligheten att låta en bred palett av åsikter ta plats i samma rum.