Den tjatige hållbarhetskonsultens CUP
När man får en ny version av Outlook installerat på sin dator undrar man först vad tusan man ska med alla undermappar till. Det räcker väl med en in- och utkorg för att uppfylla syftet med Outlook? Men så fort man börjat få rutin på mapphanteringen så inser man snart att det faktiskt är en person med många högskolepoäng och höga studielån som programmerat den nya versionen. Det finns en tydlig tanke bakom alla mappar och du märker att de underlättar ditt arbete avsevärt. Produkten är helt enkelt bättre.
Precis som med allting nytt kan hållbarhetsarbetet också upplevas som krångligt och besvärligt. Många undrar säkert om det ens gör någon skillnad. Räcker det inte med att bara göra en MKB och använda Byggvarubedömningen? Har vi inte hållbarhetssäkrat ett projekt då och uppfyllt syftet med miljöarbetet?
Det är därför inte ovanligt att man som hållbarhetskonsult möter gnisslande tänder och rynkade näsor när man kommer med alla sina krav och anvisningar på hur projektörerna ska utföra sitt jobb. Utbyggnaden av tunnelbana Akalla-Barkarby är inget undantag och i projektet jobbar alla under tidspress. Att lägga på ännu mer arbete på projektörernas bord uppskattas därför sällan. Som stöd till hållbarhetssamordnaren har jag många gånger sett hur ljuset slocknat i projektörernas ögon när vi meddelat dem om nya polarionkrav, material som ska mängdas i Byggvarubedömningen och skyddsåtgärder som ska arbetas in i deras lösningar.
När jag nu också tagit över rollen som CEEQUAL-assessor i projektet så har jag dessutom fått närmare 300 frågor som utförligt ska besvaras och bevisas av projektörerna. Jag kan lova att det inte är med enkelhet som Elin med knappt två års arbetslivserfarenhet meddelar Bengt med över 30 års BEST-projektering på nacken att han ska svara på frågan:
Har du förbättrat projektets utformning och skapat sådant som tilltalar och gynnar användarna mer än bara anläggningens funktionella krav?
och ytterligare 60 liknande frågor inom miljö, ekonomi och samhälle.
Det är ju inte mitt jobb
tänker Bengt som vet lika lite om hållbarhet som jag vet om hans signal- och telesystem. Han tvingar ju knappast mig att ta fram modellfiler och ritningar på BEST-utförandet så som jag tvingar honom att ladda upp tonvis med bilagor på Webforum för att styrka svaren på frågor han knappt förstår.
Men med ett krav från beställaren att vi ska klara minst 60% av poängen i CEEQUAL så har jag varit så illa tvungen att begära att projektörerna ska jobba med dessa frågor. Jag har vänt och vridit på hur jag på ett lämpligt sätt ska få in svar och bevis på alla 300 frågor från närmare 30 projektörer, utan att de börjar dunka pannan i väggen eller hytta med nävarna åt mig.
Jag provade därför med att dra igång en tävling, den så kallade ”Hållbarhetscupen”. Alla projektörer/teknikansvariga har delats in i tre olika serier beroende på hur många CEEQUAL-frågor de ska besvara. Därefter tilldelas poäng inom olika kategorier, så som exempelvis:
- Poäng för deltagande på kallade möten, minuspoäng för att ställa in möten de kallats till
- Poäng för snabbt bevisframtagande, minuspoäng för försenad inlämning
- Poäng för snabb komplettering
- Poäng för tydliga/innovativa bevis och lösningar
- Poäng för engagemang i hållbarhetsfrågor
När deadline inträffade hade alla utom två rapporterat in sina bevis. Huruvida detta enbart beror på tävlingen vet jag inte, men jag har fått många kommentarer av typen:
Hur ligger jag i min serie och vad kan jag göra för att få mer poäng?
vilket ger en indikation på att detta arbetssätt sporrat projektörerna.
När jag nämnde detta för min chef på ett uppföljningssamtal frågade han hur mycket extra tid det tog. Mitt svar är att i förhållande till den övertid jag själv hade behövt lägga om alla projektörer inkommit med bevis efter deadline så är tiden försumbar. Och om resultatet av tävlingen dessutom ger mig en projektör som aktivt frågar mig vad mer hen kan göra inom hållbarhet för att få mer poäng så har jag kommit en bra bit på väg till ett trivsammare arbetsklimat för mig som hållbarhetskonsult såväl som till ett större engagemang för hållbarhetsarbetet inom projektorganisationen.
Extra roligt är det när man försöker sig på sådana här nya arbetssätt och regionchefen på Tyréns lyfter det som en sak att fira på fredagsfrukosten framför hela regionen.
Så, summa summarum. Ja, det är jobbigt att börja jobba med nya saker som man inte förstår sig på, men jag lovar att det precis som med uppdateringen av Outlook finns ett syfte med hållbarhetsarbetet och ju snabbare man får in det i sitt egna arbetssätt desto snabbare kommer vi att nå en hållbar utveckling såväl som en bättre produkt. Innan vi vet ordet av det kommer kanske CEEQUAL vara standard och då kommer projektören skatta sig lycklig att hen skaffat sig erfarenhet inom systemet tidigt. Och på frågan:
Gör det ens någon skillnad?
Ja, det gör det! I tunnelbanan har vi genom CEEQUAL-arbetet bland annat:
- Ställt krav på hållbara leverantörskedjor och kommer utföra analyser av materialgrupper för att minska användandet av material förknippat med sociala risker.
- Ställt krav på att trä och träprodukter ska komma från lagliga och hållbara källor med godkänd märkning av trä (FSC eller motsvarande) eller bestå av återanvänt material.
- Ställt krav på att produkter och material för ytbehandling eller annan behandling ska ha låg halt flyktiga organiska ämnen (VOC).
- Skapat förutsättningar för att öka resurseffektivitet och minska klimatpåverkan genom att ta fram en plan för detta.
- Börjat föra en diskussion om vattenavtrycket för olika byggmaterial och huruvida detta ska kravställas vid val av material eller inte.
- Ställt krav på bevisinsamling och systematiserat dokumenteringen vilket ger spårbarhet i hållbarhetsarbetet och en trygghet för framtiden.
Visst var mycket bättre förr, men det utesluter inte att nytänkande och innovation ibland är bättre än det gamla som varit. Så gå ut och jobba för den hållbara utvecklingen och var positiv till nya arbetssätt. Och om du möter mig i korridoren, visa engagemang för hållbarhetsarbetet. Vem vet, du kanske får poäng?