Hållbarhetscertifiering- ett verktyg och en hjälp för hållbar utveckling
I förra veckan deltog jag på ett seminarium hos SGBC Swedish green building council angående miljö/hållbarhetscertifiering för hållbara städer. SGBC är en ideell förening som samordnar kunskap och driver frågor om miljöcertifieringar i Sverige. Här kan företag och organisationer vara medlemmar och ta del av kunskapen och också påverka.
AHA-upplevelse
Det som slog mig mest med semnariet var att det finns så många argument för certifiering som gör att det är förvånande att inte alla byggnader och stadsdelar certifieras. En certifiering enligt ett visst system innebär att man uppfyller ett antal kriterier som är viktiga för hållbar utveckling. Läs igen ”uppfyller”. Det tragiska är nämligen att när man väl följer upp byggnadernas status så visar det sig inte alltför sällan att byggnader inte ens klarar de lagkrav som finns. Än mindre klarar tuffare krav. Det finns alldeles för många larmrapporter om exempelvis mögel för att det ska kännas tryggt för en vanlig människa.
Vad är svårt? Vad är lätt?
Det är inte lätt att hitta rätt bland alla krav och miljöproblem när man ska planera och bygga. Ett hållbarhetscertifieringssystem ger ett system, en metod och en klar hjälp att dels hitta rätt djungel men också att hitta rätt i den valda djungeln. En tredje part, en helt oberoende granskare garanterar att det är fler än ett par ögon som ser beräkningar och utredningar. Vissa tycker det är besvärligt med alla papper kring certifieringar men vad är alternativet till att få allt rätt? Kan man egentligen vara säker på att det blir rätt om man inte gör så som certifieringssystemet begär?
Certifiering framöver
Det finns certifieringssystem både för byggnader och för hela stadsdelar. Certifiering för byggnader finns det gott om exempel på i Sverige. Idag finns Masthusen och Varvsstaden i Malmö där hållbarhetscertifiering för stadsdelar pågår. Jag hoppas fler hållbarhetscertifieringar för hela stadsdelar kommer starkt framöver. Jag har nyligen blivit licensierad assessor i BREEAM för communities så det är klart jag vill jobba med konkreta projekt. Assesorn är ansvarig för att kvalitetssäkra att kriterierna uppfylls innan ansökan går in. Och att anlita en licensierad assessor är ett krav. På seminariet fick vi höra att certifieringen ställer krav både på byggherren och på kommunen när man ska klara kraven. Att det finns kraven på kommunen var kanske inte helt glasklart i början. Dessutom tillkommer likväl övriga kommunala krav utöver de som tillhör certifieringen. Man slipper inte de vanliga kraven.
Kanske är inte alla kriterier helt rätt utformade. Allt är ju en levande process, men med ett certifieringssystem har man ett mått att förhålla sig till när man vill göra egna lösningar. Avvikelser från det kan man kanske motivera många gånger. Men det går inte hitta på och kalla vad som helst hållbart utan att det finns argument för det.
Även befintliga stadsdelar är viktiga
Certifiering för stadsdelar diskuteras i första hand vid stora omvandlingar i städer. Dessa projekt är betydligt färre till antalet än mer varsamma förändringar i befintlig miljö. Befintliga miljöer kan ju också vara i stort behov av planering för hållbarhet men man får troligen arbeta med andra aspekter än vid större exploateringsprojekt. Glädjande nog ska SGBC nu arbeta med certifiering i befintliga stadsdelar och söker nu testprojekt för utveckling av detta.
Jag kan bara konstatera att det är mycket på gång och tänker vara delaktig så mycket jag kan.