Geoteknikens roll för att begränsa klimatbelastningen
Jag försöker lära mig hur vi geotekniker på bästa sätt kan bidra till att minska klimatpåverkan. Det perspektivet handlar om att förbättra förhållandena för de som trampar den här jorden om 50 år och därefter. Fram till dess måste vi i en allt högre grad ägna oss åt klimatanpassning. Hur gör vi bäst nytta där?
Var ska man börja då? Lagkrav brukar vara en boj i bukten. Var hittar man sådant? Jag börjar hos myndigheten Boverket. De kräver sedan den 1 januari 2022 en klimatdeklaration för alla byggnader. Där ingår dock inte ”pålar och andra markåtgärder såsom stabilisering och stödmurar”. Varför inte det? Är det någon komplettering på gång? Finns det något annat regelverk som ställer hållbarhetskrav på undermarksdelarna?
Figuren ovan är hämtad ur en artikel av kollegan Ida, Samuelsson I et al. (2023) Integrating life-cycle environmental impact and costs into geotechnical design. Engineering Sustainability. Ida utvecklar just nu i sitt doktorsarbete en metodik för att ur klimatbelastningssynpunkt optimera hela livscykeln, dvs inklusive driftskedet, för olika typer av geokonstruktioner.
Verktyg och program
Jag skannar av några av de verktyg som trots allt redan finns framme och som redan används inom området. Klimatkalkyl, Geokalkyl, Trimble Quantm, ORIS. Huvudsakligen är de alla tänkta att användas i tidiga skeden för att göra linjeval, välja placering av exploateringsområden och dylikt. Principen är att värden på ett stort antal parametrar väljs – vad ska byggas, krav på anläggning eller konstruktion mm. I analysen och värderingen i programmen tas i olika grad hänsyn till restriktioner som natur- och kulturmiljö, masstransport, geotekniska egenskaper mm och i slutänden blir resultatet t. ex. ett stort antal förslag på linjesträckningar eller placering som kan sorteras efter kostnad och CO2-belastning. Men vad är det för skillnad på Trafikverkets Geokalkyl och SGIs Geokalkyl? Jag frågar mig också: -Vad finns det för riktlinjer för hur man då väljer vilket val som ska prioriteras? Om en CO2-snål lösning är dyrare än en annan lösning, hur mycket dyrare får den då vara för att den ska väljas? Finns det någon metodik att använda som beslutsstöd?
Jag undrar också vad det finns för verktyg i de mer detaljerade skedena. Och då styrs jag in på begrepp som LCA, LCC, LCCA. Vad är skillnaden? När det kommer ner på skeden som behandlar detaljnivå, dvs materialval och dylikt, förefaller det som att utvecklingen drivs av de olika miljöcertifieringssystemen, vilka kräver att olika klimatbelastningsvärden ska understigas för att materialvalet ska godkännas. Till dessa beräkningar används olika typer av LCA-verktyg (LivsCykelAnalys). De kan antingen vara ganska enkla, så att det inte krävs någon större kunskap om LCA för att göra beräkningarna, eller mer avancerade och kräva vissa förkunskaper. Det som avgör valet av verktyg är syftet med LCA:n, önskad detaljeringsgrad och kompetensen hos den som genomför LCA:n. -Tar dessa verktyg hänsyn till de geotekniska arbetena och materialen? Trafikverkets Klimatkalkyl gör det, åtminstone till viss del.
En mycket stor andel av klimatbelastningen i samhällsbyggnadsbranschen orsakas av transporter i samband masshantering. När jag nu precis har börjat skrapa på ytan inom området konstaterar jag att de flesta verktygen baserar en stor del av sina ”klimatbelastningsvärden” för olika aktiviteter på just transporten. Här undrar jag: – Hur säkerställer man att vi inte räknar klimatbelastningen för en aktivitet eller ett materialval flera gånger om vi använder olika verktyg för olika skeden osv?
Ojojoj. Jag är en nyfiken person. Säkerligen har jag i detta inlägg trampat omkring i klaveret och så klart slagit in en del vidöppna dörrar. Men jag har börjat ställa mig själv de basala frågorna, som jag tror att många av oss geotekniker gör. Jag jagar vidare efter svaren och vill du bidra så kontakta mig gärna om högt eller lågt, och dela gärna dina egna erfarenheter. Jag vet att i Tyréns pågående Klimatakademi där jag är en av eleverna finns de flesta svaren och verktyg som SmartMass. Det är hög tid att djupdyka i det gedigna kursmaterialet och jaga upp expertkollegorna. Snart är det dags att presentera mitt examensarbete och upp till bevis.
Det här blev mest en text om klimatpåverkan. Geoteknisk klimatanpassning får jag återkomma till i ett kommande inlägg.
Läs mer om SmartMass
Läs blogginlägget ”Hur konkret klimatomställning i samhällsbyggande kan se ut”