Att ha modet att veta bäst
Ibland får jag frågan om vilka tre egenskaper som är viktigast för framgångsrikt innovationsarbete och tillhörande implementering. En av punkterna är mod. Man behöver ha modet att våga. Att våga vara först. Att våga veta bäst.
I flera år har jag nu haft förmånen att få ägna en stor del av min arbetstid åt innovationsarbete, med fokus på geoteknik och de övriga undermarksdisciplinerna berg, förorenade områden och grundvatten. Det mesta handlar om hur vi bäst kan utnyttja all geotekniskt relaterad information genom digitalisering. Emellanåt när en nyhet sticker ut i det branschmässiga informationsflödet hör jag mig själv säga ”- Det där har vi ju redan gjort”. De senaste månaderna har det hänt vid ett flertal tillfällen.
Varje kommun bör ha en egen geoteknisk databas
För en tid sedan fick jag en remissversion av ett dokument där SGI – Statens Geoteknisk Institut – i sina rekommendationer till kommunernas översiktsplanering för att på bästa sätt hantera klimatfrågan föreslår att varje kommun ska ha en egen geoteknisk databas.
En sådan databas utvecklade vi i vårt GeoBIM-koncept 2013-2017. Idag innehåller den 250 000 undersökningspunkter och har erbjudits till många kommuner, men används bara av ett fåtal. De flesta kommuner har idag inget system för att ha koll på var man har utfört geotekniska undersökningar. Inom kort kommer en stark rekommendation att för att vara effektiva och ha god kvalitet i sitt klimatarbete avseende markfrågor behöver varje kommun en egen geoteknisk databas.
Nya krav på digital rapportering av klimatdata via BEAst
Nyligen kom det också i branschmedia ut information om att krav på digital rapportering av klimatdata ökar, och att många aktörer därmed antingen kräver eller ställer sig bakom branschstandarden för digitala följesedlar (BEAst Supply 4.0). Trafikverket är en av de aktörer som inför krav på digital miljörapportering enligt BEAst Supply 4.0, i nya upphandlingar från mars 2024. Stockholms kommun tillämpar redan krav på digital rapportering av miljödata, enligt BEAst.
I samarbete med projektpartnern NCC utvecklade vi i projektet GeoBIM för effektivisering av saneringsprocessen vid förorenad mark ett standardiserat digitalt flöde mellan projekterade modeller och för att klassa och följa olika beräknade massor enligt BEAst-systemet. Ett typiskt exempel är en BEAst-klassning av en projekterad/modellerad volym med en viss föroreningsgrad som ska schaktas bort. Därmed skapas en fortsatt spårbarhet av urschaktade massor hela vägen från projektering till fortsatt användning eller till deponi efter avslutad schakt.
Krav på BIM även för geotekniska objekt
Kraven på digitala modeller i samhällsbyggnadssektorn blir allt större och för husbyggnad är det sedan länge standard att alla digitala objekt är fyllda med information, t. ex. anges för ett fläktdon tillverkare, serviceintervall mm., så kallad metadata. Det standardiserade klassifikationssystemet som används är CoClass. Infrastruktur och särskilt geoteknikområdet är långt efter och fullvärdiga BIM-modeller fyllda med metadata för geotekniska objekt tas aldrig fram. Enstaka gånger ställs det krav på geotekniska BIM-modeller, men några riktiga sådana levereras aldrig. Oftast blir det endast digitala geometriska modeller i 3D, i övrigt utan innehåll. Men CoClass innehåller sedan 2020 även koder för geotekniskt relaterade objekt. Vi såg behovet och tog i samarbete med Trafikverket, Skanska m. fl. fram de koderna i projektet BIM i undermarksbyggande – Smart Built 2019.
Reflektion – någon måste veta bäst
Många av de krav som branschen idag ställer har vi således redan tagit fram lösningar för. Förr eller senare kickar de in. Vi har gjort det eftersom vi har bedömt att det finns ett behov. Utan att någon har bett oss att göra det. Vi har tyckt att vi vet bäst. Det stämmer dåligt med de råd som alla som jobbar med innovationsprocesser ger. Tidigt i en seriöst utförd innovationsprocess anses det vara viktigt att intervjua potentiella kunder för att vara säker på att det verkligen finns avsättning för den aktuella innovationsidén. Jag är inte så säker på att det alltid är rätt. Ska man leda marknaden behövs det också de som har modet att gå först. De som har modet att veta bäst, de som vågar ta klivet och leda branschen rätt.