GeoBIM för effektivisering av saneringsprocessen vid förorenad mark

Inom ämnesområdet förorenad mark är det fortfarande en hel del vilda västern. Särskilt gäller det masshantering, där det i åtgärdsprojekt ofta är oklart vart schaktmassor tar vägen, varifrån återfyllnadsmassor kommer och vad de består av. I de föregående skedena utredning och projektering saknas det tydliga processer och verktyg för hur den stora mängd information som hanteras enkelt tillgängliggörs för alla aktörer.

Men nu har ett digitalt verktyg för hela processen avseende förorenad mark och saneringsprojekt utvecklats, vilket kraftigt förbättrar möjligheterna att skapa ordning och reda inom disciplinen förorenade områden.

Verktyget har utvecklats inom FoI-projektet GeoBIM för effektivisering av saneringsprocessen vid förorenad mark. En digital plattform och metodik för att under hela processen fram till åtgärdsarbetet vid förorenad mark ha kontroll över alla informationsmängder – från planering till färdigsanerat område – har utvecklats i den generella och vanligt förekommande Microsoft 365 Teams-plattformen. Exempel på identifierade kritiska informationsmängder som hanteras i verktyget är detaljplan, geokonstruktioner och undersökningsdata från fält och laboratorium.

Full koll på datastrukturen

Med alla data väl strukturerade i plattformens databas (GeoBIM) har ett stort antal skript/rutiner skapats för att på olika sätt automatiskt sammanställa eller analysera data. Vissa skript/rutiner anpassar också data för vidare analys i andra disciplinspecifika mer avancerade programvaror, tex statistisk bearbetning av data. Denna automatisering säkerställer att alla projektmedlemmar ständigt har tillgång till en gemensam och aktuell lägesbild över projektinformationen.

Framtagen digital plattform och arbetsmetodik har i nära samarbete med Malmö Stad, Fastighetskontoret, testats på data i stadsutvecklingsprojektet Nyhamnen i Malmö. En av de experter som har testat den digitala plattformen säger:

Den enkla överblicken, tillgängligheten till all data och den utvecklade metoden för att analysera föroreningssituationen är betydligt snabbare än ett traditionellt arbetssätt. Det har möjliggjort en mer detaljerad bedömning av föroreningssituationen. Effekten av det blir att en mer precis och välavvägd och hållbar åtgärd kan sättas in jämfört med vad ett traditionellt bedömningsunderlag skulle medge.

Ny metodik i samarbete med NCC

I samarbete med projektpartnern NCC har också en metodik för att också klassa olika beräknade massor enligt BEAst-systemet tagits fram. Ett typiskt exempel är en framräknad/modellerad volym med en viss föroreningsgrad som ska schaktas ur, där en spårbarhet av urschaktade massor hela vägen till fortsatt användning eller till deponi nu möjliggörs. Slut på vilda västern.

I projektet har också digitala schaktmodeller, direkt anpassade för de digitala systemen i entreprenörernas schaktmaskiner, genererats utifrån framtagna volymmodeller. Dessa schaktmodeller tillgängliggörs i leverantören InfraKits molnbaserade plattform via en upprättad API-koppling. Genom denna uppladdning till InfraKit blir schaktmodellerna tillgängliga för alla arbetsmaskiner som är uppkopplade till InfraKit-projektet och således kan en grävmaskinist på arbetsplatsen nyttja framtagna schaktmodeller i realtid utan manuella handgrepp.

Läs rapporten hos Smart Built Environment >>