Digital geoteknisk förvaltningsplattform sparar resurser

Investeringarna inom undermarksbyggandet ökar. Projektering, byggande och förvaltning är beroende av tillgång till korrekt data avseende undermarken i alla skeden. Avsaknaden av metoder och system för hantering av geotekniskt relaterade data genom hela processen och i förvaltningen innebär att stora värden går till spillo varje dag. Både avseende de naturliga materialens egenskaper och vid byggnation installerade geokonstruktioner.

Minskat geotekniskt informationstapp

Länge har jag funderat över orsakerna till den långsamma och bristfälliga implementeringen av resultaten från alla de utvecklingsprojekt som bedrivs inom geotekniken och övriga undermarksdiscipliner. I den direkt projektkopplade delen av samhällsbyggnadsbranschen är det stora informationstappet mellan byggprocessens olika skeden, särskilt avseende geotekniskt relaterad information, en annan källa till frustration, och något som inte behöver förekomma. Om båda dessa delar har jag skrivit i flera tidigare inlägg. Frustrationen blir extra stor med vetskapen att det nu finns färdiga verktyg mm som skulle möjliggöra en rejält moderniserad och förbättrad geoteknisk process.

Digital geoteknisk förvaltningsplattform

Glädjande är det då att Smart Built Environment nyligen beviljade vårt FoI-projekt Digital geoteknisk förvaltningsplattform medel för att utveckla både verktyg och arbetssätt för att ge alla aktörer genom hela infraprocessen enkel tillgång till all undermasksinformation, inklusive geokonstruktioner, samlad på ett och samma ställe, och åtkomlig via web.  Syftet är att erbjuda branschen ett verktyg och en metodik för att markant minska informationstappet mellan de olika skedena, att helt enkelt kontinuerligt hålla god ordning och reda på alla undermarksdata, tolkade geomodeller och installerade geokonstruktioner.

Direkt implementering

Det finns många skäl till att implementeringen av FoI-resultat är bristfällig – avsaknad av beredskap hos mottagare, rädsla för nya verktyg eller metoder, direkt okunskap och oförmåga att ta till sig ny kunskap, eller helt enkelt oförmåga hos utföraren om hur implementering går till och vilka resurser som krävs för att lyckas.

Vad är det då som säger att inte också detta FoI-projekt bara blir ännu en oläst rapport på SBEs webportal då? Sitter jag inte här och kastar sten i glashuset? Risken finns så klart. Men sjukdomsinsikt finns, tidigare med framgång genomförda FoI-projekt har resulterat i begränsad tillämpning utanför Tyréns, och till viss del även internt. Skälen är en blandning av de som nämns ovan. En samlande generalisering skulle  kunna vara att marknaden i allmänhet sällan är redo för de FoI-resultat som produceras. Vad gör vi som frustrerade utförare då? Vi måste själva bygga landet. Om branschen inte är redo och både vi och finansiärer tror på vår idé då måste vi själva trycka branschen framåt. Och det är vad vi tänker göra i det här projektet. Vi tar ett helt nytt grepp avseende implementering. På två sätt.

1. Utveckling av förvaltningsplattformen görs direkt i pågående projekt och parallellt med det ska den geotekniska delen av projektorganisationen utbildas i att jobba helt databas/plattforms-baserat.
2. Ett professionellt utbildningsmaterial för hur man jobbar databasbaserat och förvaltningsinriktat med geoteknisk information kommer att tas fram, med målet att efter avslutat projekt kunna erbjuda branschen en kurs i att arbeta på ett nytt sätt, enligt en moderniserad geoteknisk process. Kursen kommer att tas fram med professionellt filmteam och professionella kursutvecklare.

Ambitionen är alltså att vi 2025 kan erbjuda branschens geotekniker och övriga aktörer som nyttjar geotekniskt relaterad information både en digital geoteknisk förvaltningsplattform och en utbildning i hur man jobbar enligt en rejält moderniserad, öppen och databasbaserad geoprocess.

Det finns en hunger här.