Uppdatera den geotekniska processen

Idag utförs det mycket georelaterat forsknings- och utvecklingsarbete på både universitet och i näringslivet. Utvecklingsprojekten resulterar i akademiska avhandlingar eller i någon form av slutrapport. Men vad händer sedan? Implementeringsgraden är ofta pinsamt låg. Av det omfattande utvecklingsarbetet kommer endast en liten del till praktisk användning.

Till exempel är de förhärskande undersökningsmetoderna fortfarande baserade på en stålklump som bankar eller vrider på en stålstång med ett punktavstånd på >20 m. Våra tolkningar är också oftast raka streck mellan olika nivåer i dessa punkter. Vår slutleverans är en död pdf-fil som skickas via e-post. 2022 kan vi väldigt mycket bättre.

Förslag till ny geoteknisk process

Genom att utnyttja de resultat som de senaste åren har producerats i ett antal utvecklings- och forskningsprojekt kan vi få en geoteknisk process som höjer kvalitén i alla led och är mer effektiv också med avseende på tid och kostnader. Här är ett förslag på en ny geoteknisk process, baserad på verktyg som redan finns på plats:

  • Samla all information i en databas redan i mycket tidigt skede
  • Tillgängliggör all information till alla behöriga aktörer via ett webgränssnitt
  • Basera metodval och placering av undersökningar på osäkerhetskartor
  • Inled alla fältundersökningar med geofysiska metoder innan borrvagn skickas ut
  • Jobba med ett iterativt undersökningsförfarande
  • Utnyttja multivariat analys-metodik för bestämning av dimensionerande värden på designparametrar
  • Delge entreprenör framtagna geomodeller i förfrågningsunderlaget

Nyttor

Med ovan föreslagen ny geoteknisk process skulle följande nyttor erhållas:

  • Optimering av undersökningsprogram
  • Bättre kontroll på hela undermarksvolymen eftersom yttäckande undersökningsmetoder också används
  • Kvalitetshöjning av både geometrisk modell och designparametrar eftersom de tas fram utgående från väl validerade osäkerhetsmodeller.
  • Billigare anläggningar eftersom undersökningsprogram optimeras och de dimensionerande designvärdena kan höjas jämfört med traditionell metodik
  • De säkra osäkerhetsmodellerna medför att risken för geotekniskt relaterade överrakningar (ändrade geotekniska förhållanden) i byggskedet minskar
  • Bättre flyt genom att en gemensam kommunikationsplattform används
  • Färre tvister genom att de säkra osäkerhetsmodellerna möjliggör en tydlig riskfördelning i kontrakt mellan byggherre och entreprenör

Detta krävs

Hela den geotekniska processen behöver ses som en helhet. Hänsyn måste från början tas till hur och av vem informationen används från tidigt skede till förvaltning. Idag tänks det i avgränsade skeden och i stuprör.

Ökad öppenhet. Det behövs en större transparens, delning av data och betydligt bättre kommunikation mellan alla aktörer avseende all geotekniskt relaterad undermarksinformation.

Våga testa. Alla aktörer behöver bli modigare i att tillåta att nyutvecklad och tydligt verifierad bra teknik, beräkningsverktyg och nya kommunikationssätt används.

Satsa mycket mer medel för implementering av utförd FoI. Vid en jämförelse med tillverkande branscher, tex bilbranschen, satsas det där ca tio gånger så mycket medel på att sälja en produkt, dvs implementera den, som på att utveckla den. Vad är det geoteknikbranschen utvecklar i sina FoI-projekt?

Vem tar ansvar för att de medel som satsas på utveckling skapar tillräcklig nytta i branschen?