IFC – nu gäller det att geotekniken hänger med
Fler geotekniker, bergbyggare, grundvattenmodellerare och miljögeoexperter behöver bli mer digitala i grunden. Fler behöver på nästan nördnivå intressera sig för hur vi klär på våra digitala geomodeller med egenskaper på ett strukturerat och standardiserat sätt. Det digitala överföringsformatet IFC ser ut att vara det standardiserade format som alla nu har enats om. Tempot i implementeringen av IFC kommer därmed nu sannolikt att öka fort. Nu gäller det att vi hänger med.
Detta är IFC
Jag är just hemkommen från den internationella konferensen InfraBIM Open 2023, i Tammerfors i Finland. En medelstor konferens med ca 450 deltagare från alla världsdelar, med fokus på att för varandra presentera hur man i sina projekt har löst olika BIM-utmaningar, diskutera gemensamma standarder och som vanligt det viktiga nätverkandet. För kollegorna sammanfattade jag de två dagarna som ett väldigt stort fokus på IFC, vilket står för Industry Foundation Classes. Kortfattat är det ett gemensamt digitalt sk överföringsformat som används för att utan informationstapp föra över en digital modell, tex en byggnad, från en programvara till en annan programvara. Ett exempel på basal nivå är att om huset i programmet Revit har 24 fönster ska det också ha 24 fönster om man öppnar den överförda modellen av huset i programmet Tekla.
IFC är ett öppet digitalt format och har tagits fram av organisationen buildingSMART, där experter och entusiaster från olika länder diskuterar sig fram till vilka parametrar som ska ingå och hur dessa digitalt ska beskrivas. I princip är det massor av tabeller med vilka egenskaper som ska ingå, klassade i ett hierarkiskt system, samt regler för hur dessa ska egenskaper i datorkoden ska påföras de digitala objekten. I geotekniken skulle tex en obligatorisk egenskap i en jordmodell vara jordart, medan skjuvhållfasthet kan vara valfri.
Varför IFC i geotekniken?
I mitt förra blogginlägg skrev jag om det stora geotekniska informationstapp som sker mellan de olika skedena i infrastrukturprocessen. Skälen är flera, men om vi undantar de kontraktsmässiga skälen och håller oss till de programmässiga, är ett av skälen att ytterst få geotekniker har någon koll på vad som krävs för att påföra egenskaper i en digital modell, och ännu mindre vad som krävs för att utan informationstapp föra den vidare till en annan aktör. Det innebär att det i praktiken bara är en geometrisk figur, med en lagerindelning och kanske en sprickzon i berget, med olika färger. Och då kvalar modellen inte in till att kallas för BIM. BIM kräver att varje digitalt objekt bär information om sig själv och också om sin relation till övriga objekt i den totala BIM-modellen, tex hela väganläggningen.
Och nu är alltså spaningen att teknikfronten inom hela väg- och järnvägsprojekteringen internationellt har valt IFC som gemensamt överföringsformat och rasar vidare i ett högt tempo. Hittills har IFC utvecklats långsamt men nu förefaller alla vara överens och när alla börjar växeldra i en cykelklunga då går det riktigt fort framåt.
Geoteknik behöver hinna ikapp
Tyvärr är spaningen att vi inom geoteknik, berg, grundvatten inte är med på tåget, inte heller internationellt. Trots att möjligheten nu finns. Den senaste versionen av IFC – IFC 4.4 – har jobbat i kapp genom att ta fram tidigare saknade koder även för våra undermarksdiscipliner. Det innebär att vi genom att klä på våra geomodeller med egenskaper nu på ett helt nytt sätt har möjlighet att få in våra geomodeller i samordningsmodeller och i CAD/BIM-programmen. Därmed skulle egenskaperna avseende jord, berg, grundvatten och förorenad mark kunna få en större tyngd i projekteringen.
Ännu så länge finns det tid att hinna i kapp, men fler av oss behöver intressera sig för de digitala formaten och göra jobbet. Provtagning, sondering, kartering och analys och tolkning av fält- och labresultat kommer alltid att vara grunden i vårt hantverk, men om vi kan förmedla vår avancerade analys och beskrivning av undermarksförhållandena med den senaste digitala tekniken på rätt sätt kommer de också att få den påverkan på de anläggningar som vi projekterar och som vår kunskap har möjlighet att bidra med. Och viktigast av allt, våra geomodeller skulle kunna förmedlas mellan de olika aktörerna och skedena utan att någon information slarvas bort.
I Sverige är det branschorganisationen BIM Alliance som är länken till buildingSMART där allt IFC-arbete genomförs.