Fantastiska geotekniska verktyg redo att användas
Sommar och flera veckor utan jobbmail, Teams-möten, deadlines och tidrapportering genererade efter återstarten förra veckan några reflektioner kring det GeoBIM-koncept som jag, med glädje, de senaste åren har lagt väldigt mycket engagemang i. Varför håller jag på? Hur går det? Hur utnyttjas den unika koll på undermarksrymden som vi har skapat verktyg för? Stöttar den våra infrastrukturprojekt i tillräcklig omfattning?
Några slutsatser är tydliga, andra mer lösa i kanten. Min drivkraft är den mest knivskarpa reflektionen – att skapa verktyg, metodik och arbetssätt för att på ett mycket bättre sätt än idag beskriva de byggnadstekniska förutsättningarna avseende vad som finns under markytan – geoteknik, berg, grundvatten, förorenad mark.
Jag konstaterar med stolthet att vi kring den GeoBIM-databas och portal som vi 2017 tog i drift, har genererat ett flertal andra verktyg och tillämpningar. CoClass, Osäkerhetsmodeller, Etappvisa BIM-modeller för byggskedet, Digitalisering av saneringsprocessen – vilka i många delar är världsledande, och kan stötta projekteringen av nya infrastrukturprojekt på så många olika sätt.
Färdiga verktyg att använda
Med kärnan GeoBIM-portalen har man som förvaltande organisation full överblick över var man tidigare har utfört geotekniska undersökningar. Perfekt för till exempel kommuner, Trafikverk och fastighetsförvaltare. De allra flesta av dessa har idag väldigt dålig koll.
Med modulen Osäkerhetsmodeller tar vi fram osäkerhetskartor för till exempel tolkad bergnivå. Vi kan beräkna nivåerna på en bergmodell i 3D (eller annan geometrisk yta), vilken åtföljs av en säker osäkerhetskarta. Denna kan användas för att optimera borrprogram och att på ett helt nytt sätt hantera riskerna i kontrakt mellan byggherre och entreprenör. Med säkra osäkerheter på en tolkad geomodell finns det nu inga hinder för en byggherre att våga ta ansvar för en geomodell och skicka med den i ett förfrågningsunderlag till entreprenör. I Osäkerhetsmodulen kan vi också med MVA-metodik höja designvärdena på de dimensionerande geotekniska parametrarna med upp till 20%. Fundera på hur många meter spont det skulle spara i ditt projekt.
Efter att ha utvecklat koder för att klassa geotekniska undermarksobjekt enligt CoClass kan vi som enda aktör i världen klassa digitala geotekniska undermarksobjekt så att de fullt ut kan användas för projektering enligt BIM-metodik.
I Etappvisa BIM-modeller anpassade för byggskedet har vi utvecklat leveransspecifikationer för ett flertal geotekniska modeller så att projektören (konsulten) kan skapa modeller som är direkt tillämpbara för entreprenören. Ett exempel är en tolkad geomodell i 3D som är anpassad så att entreprenören direkt kan använda den för sina olika behov, till exempel mängdberäkning eller FEM-beräkning. I dagsläget får entreprenören enbart tillgång till den geotekniska faktarapporten och måste själv göra en geomodell. Där sker så klart ett stort informationstapp mellan de olika aktörerna.
Långt kvar till full implementering i branschen
Jag konstaterar också aningen förtvivlat att implementeringen av dessa i mina ögon fantastiska verktyg går lika förtvivlat långsamt i branschen. Varför inser så få aktörer vikten av att ha ett digitalt geotekniskt förvaltningssystem? Hur ska geotekniken kunna utnyttja digitaliseringens fantastiska möjligheter om man inte ens har koll på sina data? Vilken aktör vågar vara först med att i ett förfrågningsunderlag till entreprenör ta ansvar för de geotekniska förhållandena och skicka med en geomodell med tillhörande säkra osäkerheter? Vilken aktör blir först med att kräva att den geotekniska informationen ska vara CoClass-klassad? Innan det inses kommer den geotekniska informationen på sin höjd att kunna 3D-visualiseras, och när man vill ha med geotekniken i BIM-projekteringen får vi stå med skämshatten på.
Tyréns geotekniker är redo
På Tyréns har vi med ett kontinuerligt, innovativt och gediget utvecklingsarbete tagit fram ett flertal moderna geotekniska verktyg. Dessa finns redo att effektivisera och skapa ett större värde än i dag i projekteringen av infrastrukturprojekt. Självklart åligger det oss själva att gå i täten, och där har vi ett fortsatt viktigt implementeringsarbete att göra. Men man måste som bekant vara två för att dansa tango. Därför måste framför allt beställarsidan ta ett större ansvar än idag och våga utnyttja dessa nya möjligheter. Våga vara först. Kontakta oss. Vi har fantastiska verktyg och kompetens.