Kolla den nya Geofysik-filmen från SGF

Den dominerande metodiken för att ta reda på de geotekniska förutsättningarna inför stora infrastrukturprojekt är punktvisa undersökningar i borrhål. Ur borrhålen tas prover upp och jordens hållfasthet mäts på olika djup. Men hur ser det ut mellan borrhålen? Med en en ökad användning av geofysiska undersökningsmetoder kan de geotekniska förutsättningarna bestämmas på ett bättre sätt och de geotekniskt relaterade riskerna minskas.

För att öka kunskapen om geofysikens möjligheter har SGF nyligen producerat en film som på ett pedagogiskt sätt beskriver de tre vanligaste metoderna Markradar, Resistivitet och Seismik. Filmen tydliggör också vilka värden som skapas med geofysik. Investera 8 minuter av din tid. Se filmen Geofysiska mätmetoder.

Geofysik fyller i mellan borrhålen

Fördelarna med de geofysiska metoderna är att de täcker stora ytor på kort tid och ger kontinuerliga profiler längs de mätta linjerna. Just förmågan att få information från sammanhängande profiler gör geofysiska metoder särskilt lämpliga att utnyttja i tidiga skeden. Man får snabbt en översiktlig bild av undermarksförhållandena inom det aktuella området. Utifrån det kan man sedan planera det fortsatta undersökningsprogrammet med de punktvisa geotekniska metoderna, vilka självklart behövs för att på ett detaljerat sätt beskriva materialegenskaper.

På detta sätt får man ett större värde ur de provtagningar och hållfasthets-bestämningar som görs med borrvagn i diskreta punkter. Med en övergripande kontroll på hela området som underlag placeras borrpunkterna så optimalt som möjligt. Kombinationen geofysik och borrvagn ger mer värde för pengarna helt enkelt. Praxis idag är att direkt ge sig ut och borra utan att ha en väl genomtänkt förväntningsmodell, och därmed riskera att många borrvagnspunkter ger ett begränsat infor-mationsinnehåll att utnyttja för fortsatt beslutsfattande. Den metodiken bör förändras.

Bättre möjligheter att 3D-visualisera

Med den pågående digitaliseringen är det också en tydlig trend att kraven på 3D-modeller och BIM-leveranser ökar. Denna utveckling drivs till stor del av de allra största infrastrukturprojekten som tex Förbifart Stockholm, Västlänken och Norrbottniabanan. Men om de geotekniska modellerna ska göras i 3D är det ett rimligt krav att även området mellan de punktvisa undersökningarna också kartläggs. Visst har det tagits fram geotekniska 3D-modeller redan tidigare men skärskådar man vilket undersökningsmaterial de baseras på är det ofta ur en geostatistisk synvinkel utan tvekan en allt för begränsad informationsmängd. Geomodeller som tas fram med ett sådant begränsat underlag har stora osäkerheter. Detta  leder till att aktörer i olika skeden tar höjd för osäkerheten i form av t.ex. ”riskpengar” vid anbudsgivning.

Föreslagen metodik

Genom att komplettera traditionella geotekniska undersökningar med borrvagn med geofysiska undersökningsmetoder erhålls en mer komplett bestämning av hela jord- eller bergvolymen. Nedan beskriven undersökningsmetodik bör användas.

  • Inledande studier av befintligt material (jordartskartor, tidigare utförda undersökningar osv)
  • Geofysiska undersökningar i hela det planerade området.
  • Verifiera de geofysiska undersökningarna med några strategiskt placerade geotekniska sonderingar och provtagningar.
  • Planera undersökningsprogram för borr- och provtagningspunkter baserat på både befintligt material och de geofysiska resultaten.
  • Komplettera med detaljerade geotekniska sonderingar och provtagningar.
  • Se över den geofysiska tolkningen och samtolka med geoteknik
  • Avsluta med avancerad provtagning för avancerade laboratorieförsök.

Fortfarande nyfiken på geofysik?

Vill du veta ännu mer om geofysik kan jag rekommendera artikeln som jag och branschkollegorna Jaana och Roger skrev i Bygg och Teknik nr 1 2020. Vi tre gjorde också en webinarieserie om geofysik i 5 delar i SGFs regi.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg