Minskad klimatpåverkan med smart digital geoteknisk informationshantering
”If you can visualize it, you can actualize it.” En variant på Walt Disneys berömda ord. ”Den återvunna informationen är den mest klimatsmarta informationen” är ett ännu inte lika välkänt citat, men sannolikt mer aktuellt. Vad händer om vi kopplar samman dem? Och tillämpar dem på vår samhällsbyggnadsbransch som står för så stor andel av samhällets totala klimatpåverkan?
Tänk om alla geotekniska undersökningar som utförs samlas i en och samma databas, som alla enkelt har tillgång till via en digital karta. Tänk om de vore öppet tillgängliga och alla hjälps åt att bygga 3D-modeller över undermarksrymden. Tänk om all georelaterad information i digitala system finns kopplad till det fysiska lasset med jord på lastbilsflaket och kan följas för optimal användning.
If you can visualize it, you can actualize it.
Med god ordning och reda på både data och tolkningar, och med transparens och tillgänglighet är möjligheterna mycket stora för oss geotekniker att positivt bidra i både klimatanpassningen och klimatpåverkan. Här är några generella exempel, utan inblandning av LCC eller LCA.
Den allra största klimatinsatsen kan vi geotekniker sannolikt göra inom området masshantering. Är visionen att inga jord- eller bergmassor ska behöva passera arbetsområdets gräns rimlig? Sannolikt inte helt. Om jag som geotekniker tar mig friheten att strunta i kopplingen till de flesta andra discipliner handlar det om att:
- Välja klimatoptimal plats och nivå för en byggnad eller klimatoptimal sträckning för en väg.
- Utnyttja jord- och bergmaterialens egenskaper så optimalt som möjligt.
- Tillse att massor som lämnar arbetsområdet eller som köps in till projektet medför information om vilka egenskaper de har genom digital taggning.
Den återvunna informationen är den mest klimatsmarta informationen
Gemensamt för alla punkterna är att det gäller att ha så bra kunskap om de geotekniska förhållandena som möjligt, inklusive eventuella föroreningar. Så tidigt som möjligt. Och här finns det mycket återvinning av information att göra. Ett tydligt exempel är uppdrag där kommuner är beställare, där det inte är ovanligt att en fastighet undersöks flera gånger, t. ex. då det blir omtag i ett planärende eller stopp i projekt av andra skäl. Eftersom ytterst få kommuner har något system för förvaltning av geotekniska eller miljötekniska markundersökningar återfinner man inte tidigare undersökningar, och handlar upp nya. Den återvunna informationen är den mest klimatsmarta informationen. Malmö stad är ett lysande undantag som nu satsar fullt ut på att i en egen GeoBIM-plattform bygga upp en digital förvaltningsdatabas för både geotekniska data och markmiljödata. Med start i projekt Nyhamnen följer de nu upp med projekt Gullvik och flera andra projekt. De samlar från projektstart alla undersökningar i en och samma databas, tar fram digitala geomodeller och digitala schaktmodeller, och återför verklig information om till exempel vilka återfyllnadsmassor man använder in i databasen för framtida förvaltning. Full koll.
Utnyttja jord- och bergmaterialens egenskaper så optimalt som möjligt.
Är det enda alternativet för en jordvolym som har klassats som allt för förorenad för att kunna bygga föreslagen byggnad på att gräva bort den och återfylla med inköpta massor från täkt? Med hundratals lastbilstransporter som konsekvens. Vilka är de bärighetsmässiga egenskaperna i samma jordvolym? Vilka är de jordarts- och geokemiska förutsättningarna i en jordvolym som har bedömts ha för låg bärförmåga? Om alla egenskaper är de rätta kanske en förorenad jordvolym kan in situ-saneras och/eller masstabiliseras så att bärförmågan samtidigt höjs och inga massor behöver köras bort eller köpas in.
Med en inledande workshop om möjliga klimatsmarta scenarion i ett projekt, blicken höjd lite extra, och med ett digitalt förvaltningssystem för geoteknisk information kan olika egenskaper samanalyseras och massors användning optimeras ur ett klimatsmart och hållbart perspektiv.
Med några extra geotekniska undersökningar kan man numera med geostatistiska metoder, tex multivariat analys, sänka osäkerheterna på de tolkade hållfastheterna och ofta höja de dimensionerande designvärdena.
Det leder i sin tur till att till exempel en spont med bibehållen säkerhet inte behöver vara lika lång som vid en traditionell dimensionering. Här finns det stora klimatvinster att göra.
Kan jordmassorna verkligen taggas med information om sina egenskaper?
Om det trots allt är så att massor behöver transporteras bort från arbetsområdet i ett projekt är det viktigt att deras fortsatta användning blir så klimatoptimal som möjligt. Om den geotekniska digitala kedja som nu tekniskt finns tillgänglig används fullt ut kan då geotekniska och miljötekniska data som har ”klätts på” varje jordvolym följa med varje lastbilslass genom att koppla in det digitala handelssystemet BEAst, se FoI-rapport här.
I BEAst används digitala fraktsedlar med ett klassificeringssystem där varje lastbilslass checkas in vid källan och checkas ut hos mottagaren, till exempel vid leverans i ett närliggande projekt eller vid en mottagningsanläggning för förorenade massor. På så sätt vet mottagaren, bland annat, vilka geotekniska och miljötekniska egenskaper de aktuella massorna har, och kan optimera för vad de kan användas till. Materialegenskaperna bör rimligen samordnas och optimeras i en övergripande databas för alla massor som är i omlopp i en viss region.
If you can visualize it, you can actualize it.