Hållbarhet i geotekniken – vad är det?

Why is sustainability important in geotechnical engineering? “- Geotechnical engineers have an important role to play in sustainable development. Geotechnical engineering has a big potential to embed sustainability at the early stages in projects reducing adverse environmental impact and adding social and economic value to society.” Det är svaret man får om man ställer frågan till internet. Vi geotekniker förefaller ha ett stort ansvar och en stor möjlighet att påverka i hållbarhetsfrågan. På vilket sätt hanterar vi då det i vårt dagliga geotekniska värv? Vad menar vi med hållbarhet inom geotekniken? Jag ägnade förmiddagen åt frågan och tog hjälp av forskarvärlden och nätet. Frågan är – har vi geotekniker rätt fokus för att uppnå de hållbarhetsmål som våra olika organisationer har?

I mitt förra blogginlägg angav jag att anläggningsbranschen står för 60% av hela byggbranschens koldioxidutsläpp – ca 6 miljoner ton CO2-ekvivalenter. En väldigt stor andel av det uppstår när vi flyttar  jord och berg med maskiner, sk masshantering. Det kan man tycka är lite Hedenhösigt. Och då är  frågan – har vi tagit tag i den frågan?

Geoteknikern och doktoranden Ida Samuelsson och hennes forskarkollegor på Jord och Berg på KTH i Stockholm har satt sig in i vad den akademiska världen, forskarna, ägnar sig åt inom området hållbarhet i geotekniken. Det har de gjort genom att läsa igenom 56 geotekniska vetenskapliga artiklar inom området, se bilden ovan. Deras första slutsats är att ungefär hälften av artiklarna handlar om Life Cycle Assessment (LCA) och Life Cycle Cost Analysis (LCCA), dvs de håller sig tydligt inom ämnet hållbarhet. So far so good. Penetrerar man artiklarna lite mer i detalj visar det sig att de flesta egentligen handlar om stabilitet, jordstabilisering och jordförstärkning. Några av artiklarna handlar om stödkonstruktioner.

När jag själv på förmiddagen gjorde en liknande, dock inte lika vetenskapligt noggrann, scanning av de artiklar inom området hållbarhet som har presenterats vid de senaste internationella geotekniska konferenserna, bla Nordiskt Geotekniker-Möte, NGM2021 i Helsingfors i januari och den senaste världskonferensen i Geoteknik i Indien 2016, totalt 48 artiklar, fick jag liknande samma resultat. Av 48 artiklar behandlade ca 30 artiklar LCC/LCCA, materialval och stabilisering av jord (ibland kallat förädling av massor).

Min reflektion av ovan är att inte en enda artikel behandlar renodlat massbalans eller linjeval vid projektering av infrastrukturanläggningar. När statistiken är så väldigt tydlig avseende vad i vår bransch som gör störst klimatavtryck – masshantering, dvs flytt av jord- och bergmassor – vilket till största delen sker i infrastrukturprojekt, förefaller det ändå inte vara någonting som forskarna inom geoteknik fokuserar på. Varför? Har de geotekniska forskarna ingen kunskap om byggprocessen som helhet? Sker den forskningen kanske inom de mer väg- och järnvägsrelaterade disciplinerna? Stämmer det med vad vi i branschen verksamma geotekniker fokuserar på när vi säger att vi jobbar med hållbarhet? Tänker vi minimering av massförflytning då vi tänker hållbarhet?

De verktyg i branschen som, mig veterligen, idag i någon form hanterar geotekniska material avseende massbalans och väger in olika jordars egenskaper tillsammans med alla, och de är många, övriga parametrar som styr en vägs eller järnvägs linje- och profilval är Geokalkyl och Quantum. De har till viss del massbalans, dvs jämvikt mellan volym schakt och fyll, i linjen som optimeringsfaktor. Men bara för att det är massbalans i ”linjen”, dvs inom arbetsområdet innebär ju inte det att det inte flyttas en stor mängd jord och berg.

Borde inte den mest intressanta optimeringsfaktorn vara att total mängd flyttade massor ska vara så liten som möjligt? Det är ju trots allt de 6 miljonerna ton CO2-ekvivalenter som vi årligen flyttar runt som vi vill bli av med. Det är den lägst hängande hållbarhetsfrukten för oss geotekniker. Att inte låta problemet uppstå är det mest hållbara.

Jag ser fram emot en diskussion kring hur vi som geotekniker gör störst hållbarhetsnytta.

Den inledande figuren är lånad från Samuelsson I. et al, 2021, Life cycle assessment and life cycle cost analysis for geotechnical engineering: review and research gaps, 18th Nordic Geotechnical Meeting, Helsinki