Örat mot geotekniska Europa

En konkret hoppfullhet för klimatet, är min mest intensiva tanke på väg hem från Europa-konferensen i Geoteknik i Reykjavik, ECSMGE2019, med den smältande glaciären Vattnajökul precis under mig. Konferensens allra sista presentation handlade om projektet CarbFix, vilket i fullskaleförsök vid geotermiska kraftverk på Island tydligt har visat att det går att fånga CO2 direkt ur luften, blanda det medH2S, trycksätta det och deponera det i sprickor i basaltberget under mark i mineraliserad form som tex kalcit, i fast och stabil form. Presentationen visade att det finns möjlighet att med den tekniken rena luften från CO2 fram till 2100 så att vi klarar att hålla temperaturökningen inom de 1.5 grader som behövs för att effekterna inte ska bli ohanterliga. Tekniken håller nu på att implementeras på ett stort antal platser i världen i fullskala. Det blir spännande att följa den utvecklingen.

Trender och reflektioner i övrigt då? Av de ca 600 presentationerna! var en stor del på geoteknisk detaljnivå av karaktären cracking behaviour of clayey soils, och liknande rapporteringar från olika forskningsprojekt av klassisk geoteknisk karaktär. På den metodikmässiga fronten gavs ett flertal presentationer om AI/ML/Neurala nätverk-tillämpningar, bla för utvärdering av volymen mellan olika CPT-sonderingar. AI/ML är fortfarande en omogen metodik inom geotekniken så det blir spännande att följa den utvecklingen som har stor potential att effektivisera våra utvärderingar, särskilt genom att utnyttja databaser. En särskilt lovande tillämpning av ML-algoritmer för beräkning av bergöveryta och dess osäkerheter genom att kombinera geofysik och geotekniska sonderingar presenterades av NGI/EMerald. AI/ML ger också möjlighet att hantera stora strömmande datamängder, vilket blir allt vanligare med uppkopplade arbetsplatser, där det tex med fiberoptik kontinuerligt kan mätas rörelser, spänningar, temperaturer i geokonstruktioner och annat. Särskilt pålindustrin förefaller ha börjat använda fiberoptik i sina pålar för att kunna följa des beteende, vilket det visades många exempel på.

Förvånande var att det var väldigt få som satte in nya algoritmer och teknik i det helhetsperspektiv som vi samhällsbyggare till vardags jobbar i, dvs den projekterande vardagen. En av de få presentationerna på det temat var Pia Hanssons Hur undersöker man ett område som inte går att undersöka, där slutsatsen var att hela den stora geotekniska verktygslådan måste användas och att viktigast av allt är att kommunikationen fungerar mellan alla parter i projektet. Det var också förvånande att de ca tio artiklar på temat BIM i geotekniken som presenterades alla fokuserade på visualisering av geokonstruktioner i 3D och att endast en av dem, och då bara ytligt, diskuterade de verkliga geotekniska egenskaperna. Ett bidrag för att komma ett steg närmare full BIM i geotekniken var min egen presentation av de CoClass-koder för geotekniska objekt som vi har tagit fram. Vi konstaterar därmed att vi själva med GeoBIM-konceptet förefaller att fortsatt ligga i fronten avseende geoteknisk BIM på riktigt.

Slutligen saknade jag en session om användning av geofysiska metoder som komplement till våra punktvisa geotekniska sonderingar och provtagningar. Där var några enstaka presentationer om ytvågsseismik med fokus på att bestämma skjuvmodul och hitta korrelation med CPT, och i övrigt endast en artikel om de stora fördelarna med användning av EM-mätning från helikopter i tidigt skede för planering av geotekniskt undersökningsprogram. Men det är en gåta att geofysik och geoteknik ännu står så långt ifrån varandra, när de båda områdena har så mycket att ge varandra.

På klimattemat förefaller nu implementering av geoenergilösningar i geokonstruktioner, Energy Geostructures, som en lösning för att en anläggning/byggnad ska vara klimatneutral, vara på frammarsch. Principen är att man bygger in slangar i pålar, bottenplattor, källarväggar mm. I slangarna cirkulerar man en värme/kyl-bärare som plockar upp värme från jord/bergvolymen och sedan värmeväxlas den till byggnadens system för uppvärmning eller kylning beroende på behov. Alltså precis samma princip som bergvärme.

Totalt hade vi från Sverige tio presentationer med bla erfarenheter från att ha slagit 200 000 m pålar i centrala Göteborg, (COWI) klimatförändringarnas inverkan på skredrisk, (SGI), och bla erfarenhetsåterföring från olika delar av Förbifart Stockholm (TRV).

Allt kommer att bli bra.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg